onsdag, maj 13, 2009

Om vörten till Red Tail Midsummer Ale


Igår verkade jäsningen ha avslutats. Äntligen. OK, fyra dagars primärjäsning är ju inte så långt egentligen men jag har varit lite otålig med denna öl. Kollat ofta hur mycket den jäser och avnjutit doften av jäsande öl. Mums.

Nu ska då, förhoppningsvis, allt socker ha jästs till alkohol och ölet ha en FG på 1.016. Jag bar ut primären till kylen och drog på max effekt för att få ut så mycket protein och jäst ur suspension som möjligt innan jag förde över till sekundärkärlet. Ja, man ska egentligen ha ett kärl i glas för att det ger ett mindre utbyte med luften och man riskerar inte att eventuella repor i plasten behåller små partiklar som kan infektera ölet. Men det har inte jag. Jag slår vad om att det finns andra hembryggare som är skitduktiga som inte heller har det. En glasdamejeanne är svårare att rengöra och lagra när jag inte använder den. Får jag problem med min plasthink kan jag köpa en ny för under en hundring. Inga problem alltså.


Det syns lite skumrester på sidan från jäsningen. Bland annat detta är målet att bli av med för att få ett mycket klart öl. När ölen blivit kallt och lite "skräp" fallit till botten förde jag över det till sekundär, tänkte att det får stå någon vecka eller så. Jag tog lite till sidan för att provsmaka och mäta lite. God? Utjäst? Rätt färg?

Spännande värre! Hur blev FG då? Vi kollar:


När jag kollar nära vill jag kalla det 1.017 SG då det hamnar precis mellan 1.016 och 1.018. Stegen är ganska små på hydrometern och så exakt kan jag inte se, och så jäkla noga är det inte för mig heller. Den smakar helt utjäst. Ingen restsötma. Då är det bara en formalitet, har den 6,0 eller 6,1%? Spelar det någon roll?

Utjäst Red Tail Midsummer Ale:
Färgen är klockkrent vad jag sökte, gyllene till koppar. Stor doft, lite kryddig, lite grape, lite jäst. Smaken oväntat balanserad, som doften. Behaglig mellanstor beska i eftersmaken. Kall och kolsyrad blir detta en riktig hit till midsommar tror jag!

När vi provade lite ölar i fredags (8/5-09) tog jag allra först fram vörten (grönölet) till denna Red Tail Midsummer Ale. Jag hade bryggt och haft mig hela dagen och tyckte det var lite kul. Jag förväntade mig inte att det skulle vara så gott. Det smakade inte öl heller:

Sötvörten till Red Tail Midsummer Ale:
Utseende: Grumlig, koppar till bärnsten. Inget skum, ingen kolsyra.

Arom: Mycket sötma, lite hö. Lätt citronskal, lite nötighet.

Smak: Mycket söt, maltig, svag beska i eftersmaken.

Munkänsla: Maffig, mycket fyllig (pga sötman).

Denna öl känns som den kan bli riktigt bra!

Återkommer med besked!
Daniel

2 kommentarer: