måndag, maj 18, 2009

Dagen efter, underbart!


Dagen efter brukar inte vara så kul. Vaknar gärna sent, lite sliten, ganska törstig. Dagen efter är nog min favoritdag. Dagen efter bryggning alltså.

Gårdagen lunkade på. Jag hade fint besök under bryggningen, av Johan, Johannes och Olof. Olof brygger själv sedan några år och hade utlovat provsmakning av egen brygd. Tyvärr var det dagen efter inte bryggning för honom igår så han lämnade flaskorna på köksbänken hemma. En annan gång då förhoppningsvis!

Tanken idag var att brygga något inspirerat av Dricku. Jag rökte malt i en ABU-rök. Blandat resultat. Visst blev det väl rökt men jag tycker nog inte att så mycket av rökkaraktären fortplantades till ölen. Däremot luktar huset och mina kläder rök, så helt misslyckat var det ju inte. En ska det vara i också. Jag pallade ungefär 1,5kg enbuske från Ruddalen. Amanda tipsade om arbetshandskar och sekatör. Bra idé! Jag är inte så grym på det med plantor och buskar och sånt. Hon fick peka ut en en så jag visste vad jag skulle ta.

Hur få in ensmaken i ölen då. Jag valde mellan två alternativ, att antingen lägga enen i botten i lakningen eller att koka med enen i koket, ungefär som man gör med humlen. Fördelen med att koka med är att enkaraktären kommer "djupare" in i ölen, ungefär som skillnaden mellan att koka humle länge eller att torrhumla. Sen fortsätter ju liknelsen. Om jag kokar enen länge kommer jag ju att tappa enkaraktär (tror jag) och sedan återstår någon diffus astringens om jag kokar för länge. Hur länge är tillräckligt länge, och hur mycket är för länge? Jag vet inte. Just för att det blir lite osäkert väljer jag den andra metoden. En i botten, malt på toppen sen lakar jag genom vörten. Risk att det blir som jag tyckte med Dugges/Nøgne Sahti, ingen enkaraktär alls, men det är en risk jag får ta. Jag tyckte det doftade mer härlig en om jag klippte lite i grenarna, så jag gick lös med sekatören. 1,5kg en motsvarar ungefär en IKEA-pappkasse full.


Under bryggningen hade jag sällskap och hjälp vilket var trevligt. Samtidigt gillar jag och är van vid att stå och pilla med grejerna själv. Jag hoppas det inte blev för tråkigt för gästerna. Johannes har varit med och bryggt med Olof tidigare och hade en utmärkt erfarenhet.

"Har du inget att göra, koka vatten."

Det går åt mycket varmt vatten. Gärna behövs vattnet innan det är klart också. Sen detta med säkringar. Alla uttag i och i närheten av köket går på samma 10A säkring, den tar väl upp till 2650W ungefär. Vattenkokaren är på 2000W och induktionshällen drar runt 1850W. Nu var det ju inte så akut att jag kände att vi behövde flytta på vattenkokaren, men det är ju segt att vänta på att säkringen ska kyla ner tillräckligt för att kunna starta upp igen.

Allt gick mer eller mindre enligt plan, utom att den killen som var mest intresserad av denna brygd och skulle vara med under halva bryggningen, från kl 12, (enligt tidigare utsago) hade bokat in att städa en festlokal kl 13.30 och därför inte kom. Han ringde när han var klar och kunde dyka upp runt 16.30 men då var vi i princip klara, så vi sket det. Så kan det gå.

Jag pitchade och syresatte och ställde in hinken i jästrummet. Nu på morgonen verkar något ha hänt. En massa små organismer har börjat leva! Hurra! Varde jäsning.


Nu får den stå ett tag tills det slutat bubbla, sen släpar jag ut den till kylen för att få alla oönskade partiklar till botten. Det betyder att jag snart måste göra plats i kylen för den. Det blir med andra ord buteljering av Red Tail Midsummer Ale i veckan! Hurra, diska flaskor!

Vi provade tre brygder under bryggningen. Lucky Blended Ale, Lucky Liquorice Stout och sen snodde jag upp 20cl Red Tail från hinken för oss att smaka på. Den står vid 2°C ungefär med jäst i, varför den behåller en del kolsyra i vätskan naturligt. Inte alls som den kommer att bli när den är färdigkolsyrad men inte helt olikt heller. Jag gillade den skarpt! Det blir ju en öl i IPA-stil med IBU på ungefär 80. Det märktes ganska väl med en trygg baslinje av beska från Magnumhumlen. Sedan fanns en komplex kryddig, blommig citrussmak och -arom från Cascaden. Underbar!

Liquoricen fortsatte att imponera. Jag slänger nog ihop en till batch av denna öl, med lite förändringar (förhoppningsvis förbättringar) i bryggprocessen. Jag har ju trimmat lite och fått upp min brygghuseffektivitet till runt 75%. Nästa batch ser ut att bli en biffig imerial stout med OG 1.108, FG 1.029 och alk 10,8% (vol). Jag ska kolla lite på jästsorter som är lämpliga till denna. Jag ska trimma receptet lite också, mer humle tror jag för att balansera den större kroppen. Olof sa något mycket klokt också som jag egentligen vet men inte tänkt så mycket på: denna typ av öl ska stå till sig några månader innan den serveras.

Nu ska jag fortsätta planera bryggningar, inköp och gå och lukta lite i jästrummet!

Daniel

0 kommentarer:

Skicka en kommentar