tisdag, augusti 03, 2010

Sierra Nevada Bigfoot 2010

Denna öl har jag sett fram mot ett tag. Amerikansk Barley Wine. Muuuums. Carl provade en färsk flaska förra året tillsammans med raclette. Bra idé. Jag gillar raclette också. Nu blev det inte så denna gång, då jag precis ätit middag.

Det var inte helt enkelt att få tag på denna öl, jag var tvungen att fara iväg till ett annat Systembolag för att hitta den. Jag tyckte det var trevligt att fler personer har tagit till sig ölkulturen, men en falang i kommentarerna tyckte att det berodde på en större grad av hamstring och lagring. Jag har svårt att argumentera mot detta då jag själv bevittnade en man köpa en hel del Old Stock, visserligen till fler personer, men ändå.

En rapport över ölmarknaden i USA första sex månader 2010 visar på en försäljningsuppgång för hantverksmässigt bryggd öl ("craft beer") och en samtidigt nedgång för makroöl. Inte omöjligt att en del av svårigheten att få tag i min öl kan bero på en svensk uppgång i hantverksmässigt bryggd öl.

Handlar ni större partier för att spara, eller kanske köper fler först för att lämna tillbaka om ni inte gillar, just för att det är öppet köp och kan vara svårt att få tag på senare? Jag får ju erkänna att jag köper större partier för att spara, och andra ändamål. I detta fall handlar det om åtta Old Stock och tolv Bigfoot. Andra ändamål är att ha till privata provningar och kanske att ha att byta med. Bigfooten vill jag prova tillsammans med raclette så när jag och Amanda tar fram järnet tar jag fram en flaska eller två till oss.

Hur som haver skall jag ju skriva några rader om den också!

Sierra Nevada Bigfoot Barleywine Style Ale 2010 [RB]


Utseende: Helt klar bärnstensfärgad vätska, nästan åt det rödare hållet. Stort, krämigt offwhite skum. Små små bubblor som sakta stiger mot ytan.

Arom: Halvstor arom. Mycket frisk och humlig doft av tall och blodgrape. Lite russin och sötma. Doften avslutas med alkohol.

Smak: Mycket stor smak. Russin påbörjar, ger vika till en ganska tydlig alkoholton som sedan lämnar plats åt ännu mer alkohol och sedan nästan lite peppar och mycket kåda.

Munkänsla: Stor kropp. Beskan är skarp och river gott på tungan. Kolsyrningen är tät, och alkoholen markerad, så det hettar till. Båda dessa lyfter upp smaken i gommen och gör att ölen verkar lättare än vad den nog är. Sötman känns inte så mycket även om det smakar ganska sött.

Tokgod: För mig är det ganska enkelt att gilla detta öl. Den är så enkel och ren, så simpel, så tydlig. Den ger mig vad jag vill ha, och den gör det på ett massivt sätt. OK, kanske inte allt jag vill ha, men många saker.

Jag kan tänka mig att denna funkar otroligt bra med ost, och jag älskar ost. Jag sliter fram den till racletten. Synd att vi inte hade den hemma igår, Amanda gjorde en sjukt god carbonara med en massa härlig parmesan i, till svart pasta.

Daniel @SchnilleDaniel

1 kommentar:

  1. Jag köper på mig en kartong för att den är (tok)god och jag dricker gärna två bigfoot vid varje tillfälle, ibland flera stycken. För i min smak så passar den också som en session beer. Kommer utan problem att dricka upp den innan den kommer nästa år... detta är tydligen konstigt enligt vissa !? (do the math...)

    SvaraRadera