tisdag, juni 30, 2009

Liten utmaning, från arbetslöshets-TV

**EDIT 1 juli kl 16.40: Skulle någon från SBS TV i Köpenhamn eller Kanal 5 i Sverige vilja kommentera går det bra i kommentarfältet. Lämnar du/ni mailadress så mailar jag er. Jag är glad att se att ni hittat hit. **SLUT EDIT**

På förmiddagarna på Kanal 5 och en massa andra kanaler går det ju sån arbetslöshets-TV. Just denna jag kollar på heter typ Quizzo eller något. De har en matris med bokstäver och en irriterande tjej som ska hålla igång det hela. Man kan vinna pengar också. Mer om min kritik till detta lite längre ner.

Idag var det ölmärken. Lite kul att utmana sig själv. Jag skrev av för att kunna sitta och lösa lite. Jag lägger upp den också, hur många kan ni ta?

Man får gå vänster till höger, höger till vänster, uppifrån till ner, nerifrån till upp, samt göra svängar (BLÅGUL är A8-A10-B10-B9-C9). Man får inte gå diagonalt.



Jag har hittat 19 stycken, (inkluderat en tveksam, som tydligen var ett rätt svar) men nu har jag tröttnat på att leta och irriterar mig på programformatet bara.

Min kritik, inte så ölrelaterat:
Man ska ringa in för 9,90 per samtal och då "har man chans" att komma in och säga ett av orden. Om det är en av de tre som de bestämt på förhand vinner man pengar.


Jag som har ett förflutet inom spel ser en del buggar med detta, som deltagare. Dels vill jag se att det finns någon kontroll över det hela. Hur vet jag att det bara finns tre vinnande alternativ? Det kan ju finnas några alternativ under varje svar, så att säga. Sedan vill jag veta vad oddsen är att bli genomkopplad till studion per samtal. Lite som vinstplanen på baksidan av en trisslott. Sedan tycker jag att hela upplägget är lite hetsigt, men det är väl för att få folk att ringa in antar jag. Det blinkar, räknas ner, text rullar över toppen, text blinkar längst ner, tjejen pratar, räknar ner, ojojar sig. Ja ni fattar.

Upplägget blev lite mer skumt av svaren också. Tre ölmärken skulle det vara. Det första fick man veta skulle börja med K. Någon ringde in med King. Fel. Då fick man ledtråd att just det sökta ölet skulle bara skilja en bokstav och man kunde relatera ölet Corona (spanska för krona) till svaret. Svårt? Nej. De betalar ut 3.000kr för det. Sen går ju priserna upp vartefter programmet fortsätter. Till slut får man 40.000kr för rätt svar.

Det finns ju en del ölmärken i matrisen, många lätta, sen kommer de två sista vinnande. Den ena en thailändsk öl som de stavar fel (Cheng är svaret, är det inte Chang?), den andra mer en öltyp än ett ölmärke (Kriek). Bluff och båg på lång väg? Jag ringde inte in, så jag borde ju skita i det, men jag tycker det är så trist att se folk bli lurade genom spel. Detta är ju samma upplägg som i three card monte, man låter en vinna för att få det att se lätt ut, sen har man omöjliga svar efter det.

Visst, det ska kosta att vara dum, men det ska ju ändå finnas en rimlig chans, eller? Sen är det väl skitsamma vad jag tycker. Programmet sänds från England (Kanal 5 sänder därifrån tror jag) och produceras av ett danskt bolag (SBS TV).

Lite mindre bitter när jag fått skriva av mig. Skriv in de märken ni hittar i kommentarerna, tillsammans med var det finns (samma format som BLÅGUL ovan). Ni vinner inga priser.

Daniel

fredag, juni 26, 2009

Lilla Linné, The Rover och Haket

Igår slog Lilla Linné, som jag skrivit om innan, upp portarna. Puben är en systerkrog till Linnéterassen och serverar endast svensk (mikro)öl. Jag förväntade mig ett stort utbud av roliga svenska öl, framförallt på fat. Tyvärr lyckades de inte riktigt nå upp till mina förväntningar. Flasksortimentet var relativt stort med kanske 20-30 öl. Det där med att anteckna eller komma ihåg går sådär. Jag tror att de hade ca 5 fat. Ingen öl stod däremot ut särskilt mycket. Ett stort antal flaskor från Dugges var mycket positivt. Fanns dock inget från Närke och inte jättemycket från Nynäshamn.

För mig blev det en Dugges Holy Cow, en ganska mörk IPA. Den var trevlig men jag föredrar lite ljusare, fruktigare humletoner. Tyckte att karamellmalten tog över allt för mycket. Hade inget anteckningsblock med mig så det blir inga regelrätta recensioner. H drack en Avenyn Ale. Smakade färskt och gott.

Efter Lilla Linné drog vi vidare till The Rover. Här fick jag snabbt ögonen på Duchesse De Bourgogne på fat, en flammländs red ale. Den är helt klart en av de ölen jag har smakat som är mest vinös. Med ögonbindel hade man säkerligen kunnat blanda ihop den med ett småsött rödvin. Den var helt fullproppad med frukter och bär såsom plommon, hallon, äpplen och vinbär. Tyckte dock att den var något för söt och saknade stuns i syran. Då är Rodenbach Grand Cru mycket bättre i den stilen. Sen blev det en mycket trevlig ny bekantskap från favoritbryggeriet Närke Kulturbryggeri. Max Golding, en porter på 7,4%. En massa smak med gott om rostade toner, gummi, beska, kaffe och choklad. Kvällen bästa!


En vid bordet beställde in en lager och fick in den i Samuel Adam's superglas. Det var jag helt enkelt tvungen att få med mig hem. Jag frågade vad de skulle ha och gick därifrån 40 kr fattigare med ett glas i en påse. Glaset är riktigt high tech med bland annat lasergravering i botten för att skapa fler kolsyrebubblor, specialgrepp för att hålla temperaturen och en utbuktning som ska accelerera ölet mot tungan för ökad smak. Ska testa det och recensera. För mer information kan man vända sig till Forbes artikel om glaset där de har testat om det verkligen blir någon skillnad.

Efter att Rover tagit sista beställningen drog vi vidare till Haket för att runda av kvällen. Där möttes jag av Hakets allid lika trevliga och kunniga Tomas. Jag var sugen på något humligt och blev rekommenderad en Double Dog Double Pale Ale från det amerikanska bryggeriet Flying Dog. Gillar det mesta från Flying Dog, den här är nog en av de bästa jag druckit från dem. Var dock inte helt skarp vid det här laget. Även om de kallar den för en double pale ale så skulle jag snarare klassa den som en DIPA eller IIPA. Blev riktigt förvånad när jag nu i efterhand ser att den är på 11,5%. Märkte inte en susning av alkoholen. Riktigt trevlig. Tror att den låg på ca 80 spänn, vilket den är väl värd. Generellt tycker jag att Haket ligger riktigt bra i pris. I jämförelse med Bishops så känns det riktigt billigt. Kvällen sista öl, härliga Mikkeller Beer Geek Breakfast, kostade endast 120 spänn. I Köpenhamn köpte jag den för ca 40 danska på Ølbutikken, ca 60 svenska. 100% påslag är ju ingeting. Har för mig att de ska ha runt 250 kronor på Bishops Avenyn.

Lyxig efterrätt också!

Till efterrätt blev det lite hitteglass (långt in i frysen), men hallon och hemgjord chokladsås. Nu tog jag fram Nils Oscar Rökporter. Helvete vad det är gott! Den rökiga mörka chokladen i ölen gifter sig tokbra med den söta chokladen i såsen och den syrliga tonen i hallonen.

Till kräftorna blev det en Oud Beersel, det var riktigt bra. Nästa gång ska jag testa med RTMA 2009 till. Spännande. För mig i alla fall.

Nu tillbaks till efterrätten och solen. Kanske provning imorrn, får se hur vi roddar ihop det.

Daniel

Fredagslyx i Göteborg

Färska räkor kostade 159kr kilot idag. Alldeles för dyrt. Råa havskräftor 118kr kilot, på Feskarbröderna Frölunda Torg. Mycket trevligt.

För att snabbt förklara anknytningen till en ölblogg, här är receptet på lagen till ett kilo havskräftor:

10 dillkronor (jag tar färsk dill och dillfrön)
En halv flaska porter
0,5 dl salt
1,5 msk socker
1,5 L vatten

Sen kunde jag inte låta bli att pilla lite i receptet. Jag slängde i någon deciliter RTMA 2009 och förde även tillbaka lite av vattnet som kräftorna kokade i till lagen, som får koka lite extra för att bli av med en del vätska.

Jag plockar ut lite Carnegie Porter 3,5% från förrådet till lagen. En halv flaska ger en halv flaska över. Synd. Jag håller på att lagra denna porter, den blir bättre med åldern. Ja, folkölen. Jag brukar låta den gå minst ett år, två år är schysst också, men det är ju så läääänge!

Amanda gjorde råa kräftor med egen lag till en kräftskiva ett tag sedan. Det var så gott! Helt annorlunda än färdiginlagda. Nu har jag smakat av lagen, tokgod.

Jag håller på att koka upp vatten för att koka kräftorna i. Helst ska de väl kokas levande men för att få tag på levande råa havskräftor får man gå upp bra tidigt. Ska man göra det "riktigt" ska man låta den stå över natten i lagen också, men det är för sent påkommet för det. Det får gå bra ändå.

Nu skölja och koka kräftor! Bra med lite matlagningsöl också. Den har utvecklats en del, men den har en bit kvar att gå, minst till oktober i år (bäst före).

Till kräftorna tänker jag antingen min RTMA 2009 eller kanske en Oud Beersel Geuze. Har köpt lite Nils Oscar Rökporter också, den kanske inte riktigt passar till.


Daniel

torsdag, juni 25, 2009

Hökhålts Sommarale

Vinnaren i hembrygds-SM 2008 var brygden Hökhålts Sommarale. Det som jag tycker är kul är att vinnaren får brygga sitt öl i större upplaga och få den såld kommersiellt. Kul!

Grebbestad Bryggeri stod för bryggningen i år, kul artikel i förra numret av hembryggaren med lite bilder. 1 juni kom den till beställningssortimentet, nr 88428, runt 2000 flaskor. Klart jag köpte en back! Kan tänka mig att byta bort några flaskor om någon är nyfiken.

Hur smakar den då?



Utseende: Trevligt benvitt skum som snabbt lägger sig, mycket klar guldfärgad vätska med lite synlig kolsyrning.

Arom: Frisk grapefrukt. halvsöt kryddighet. Kåda?

Smak: Ganska liten. Inte så mycket citrusfrukt som i doften, kan ana lite i bakgrunden. En del maltsötma.

Munkänsla: Hyggligt fyllig, balanserad beska och kolsyra. Lättdrucken.

Den är en trevlig sommaröl tycker jag. Personligen föredrar jag kanske Avenyn Ale framför denna, men det är ju lite skrytvärde i att dra fram denna specialare för kompisarna. Det är det i och för sig med Avenyn också. Jaja. En tänd stjärna blir det!

*****

Denna öl har en annan fördel, den kommer i 50cl returflaskor, som jag använder när jag tappar upp hembryggd öl! Är det illa när jag väljer öl efter förpackning?

Daniel

onsdag, juni 24, 2009

Spridda tankar - amerikansk öl på burk

Det är 28°C i skuggan ute. Här inne är det svala och sköna 27,1°C. Jag gömde mig i förrådet tidigare, som alltid är svalare, bara 22°C. Skönt.

I dessa (korta, men) varma tider är det trevligt att ha lite kall öl att sippa på. Helt otippat önskar jag att jag hade lite mumsig, kall, Dale's Pale Ale. Det har jag inte. Överambitiös som jag är surfar jag runt lite och finner att Oskar Blues (som gör Dale's Pale Ale) även gör lite andra öl som verkar roliga. Särskilt Gordon och Old Chub.

Jag hittade först ett klipp på YouTube som var skoj, som förklarar lite detta med idén bakom att paketera grym öl på burk:



I Sverige är det Great Brands som distribuerar Dale's Pale Ale så jag mailade dem och frågade om de kunde fixa fram ovanstående för mig roliga ölar. Får se vad svaret blir.

Om de kan ta fram, är det någon som är på en privatimport? Naturligtvis förutsatt att det är rimliga priser vi talar om. Jag ska nog försöka få till en platta Dale's Pale Ale oavsett, jag har läst att de kan ligga runt 25kr burken.

Tillbaks till värmen!

Daniel

tisdag, juni 23, 2009

Privatimport - steg för steg!

Det där med privatimport kan låta klurigt. Står man på bolaget och har lite otur med vem som hjälper en blir det närmre omöjligt än klurigt. Då gäller det att vara lite tjurskallig och orädd. Eller att få hjälp av någon som är det!

Jag har privatimporterat några gånger och det har funkat olika bra varje gång. Denna gång gick det ganska problemfritt, men nu försökte jag sätta mig in i hur det går till.

Detta inlägg är väl inget för luttrade ölbloggarrävar, utan kanske något för den som aldrig försökt tidigare men vill ha tag på en öl eller något som inte finns att få tag på, varken i ordinarie- eller beställningssortimentet.

Stegen baserar sig på mina erfarenheter, så även fallgroparna. Alla som jobbar på bolaget kan inte hundraprocentigt det med privatimport. Det kanske sker för sällan tänker jag. Jag brukar alltid beställa till samma butik, så att de som hjälper mig har lärt sig hur man gör, då går det fort och lätt!

Steg 1: Ta reda på vad du vill ha.

Vad vill du ha? Vill du ha det? Kan du tänka dig att köpa en låda av det? Kan du dela det med någon? I mitt fall var det Mikkeller Tjekket Pilsner som gällde, låda om 24 flaskor. Beer Heres Essentina Bina är minst 42 flaskor, à ca 79kr.

Vem säljer det? Oftast en agent, typ Brill & Co, Philipson Söderberg. Ibland typ Carlsberg. Har du provat det på krogen, fråga där var de köpt det. Annars finns Google. Fråga någon som kanske vet, eller som har mycket ledig tid och är nyfiken.

Ordet "privatimport" är lite vilseledande, det behöver inte vara en import. Varan kanske tillverkas och säljs i Sverige, bara inte av bolaget. Då blir det fortfarande en privatimport.

Steg 2: Begär en offert av Systembolaget.



Det är en elektronisk blankett du fyller i på skärmen. Fyll i allt du vet, så går det nog fortare. På sista sidan finns en knapp, SÄND. Klicka där.

Steg 3: Offerten.

För mig tog det cirka sex dagar. Detta beror på hur snabbt grossisten svarar och lite på hur lång tid Systembolagets privatimportsavdelning tar på sig. Så vitt jag vet.

Du får ett mail, med pris, om de kan fixa fram det. Du svarar på mailet, att du accepterar/förkastar offerten. Svarar du inte inom två veckor är det samma som att förkasta. Du har två nummer, inte så intressanta egentligen. Förfrågansnummer och referensnummer.

När du svarat att du accepterar kommer ett mail till. I mitt fall tog det en dag till det kom. Detta mail är viktigt! Det står totalsumma (får du veta sedan tidigare), vilken butik du beställt till (bestämmer du själv), kundordernummer (viktigt) och förskottsbelopp (viktigt).

Steg 4: Förskottsbetalning.

Skriv ut mejlet. Skriv inte av det, ta inte med bara numrena, skriv ut mejlet. Ta med det till butiken, leta upp personal som kan hjälpa dig. Säg att det gäller privatimport och att du ska förskottsbetala en privatimport.

Bered dig på att det kan bli lite stönigt nu. Jo, du ska betala förskott i butiken, oavsett hur de gjort tidigare. Du får vänta tills de rådgjort med en kollega. Datasystemet är lite klurigt på detta område.

Tips nu. Visa upp mejlet. Särskilt raden som står "Ta med detta mejl till butiken." De ska gå in i sitt datasystem och skriva in kundordernumret, på lämpligt ställe. Jag jobbar inte på bolaget så jag kan inte detta i detalj, men någonstans kan man mata in det. Det ska bekräftas, du ska få en lapp av den personen. Det är ett A4. Det är viktigt.

Det är en beställningsbekräftelse. Det står lite info, ditt namn, nummer, förskottsbelopp och privatimportnummer. Strax över mitten är det en streckkod. Ta detta papper till kassan, de ska blippa streckkoden, du ska betala förskottet, 30% av totalbeloppet. Du får kvitto. Behåll det, det är viktigt.

Steg 5: Dags att hämta varorna!

Nästa steg är när du får SMS att varorna kommit in. För mig tog det sex dagar. Inte arbetsdagar, utan dagar. Då ingår att det var över midsommarhelgen. Jag gillar Brill & Co. De känns serviceinriktade.

Gå till butiken, säg att du ska ha ut varor. Du anger ditt namn och får varorna. Här är dock en sak du ska tänka på. När du hämtar ut varor ska den personalen gå in i datasystemet och skriva ut en till lapp, som liknar den du fick tidigare, beställningsbekräftelsen. Det är med denna lapp du får tillbaka de 30% du tidigare betalat.

De slår in det tillfälliga artikelnumret eller kundordernumret i kassan, blippar din nya beställningsbekräftelse (som nu blir en reglering av förskott) och du betalar resten. Klart.

Att du ska behålla kvittona och lapparna är för att kunna visa upp för personalen när du hämtar varorna att du faktiskt har betalt. Ja, de borde veta det, men det skadar inte att ha det svart på vitt!

Lycka till, beställ friskt! Vi har ju en på gång, häng på där!

Daniel

måndag, juni 22, 2009

I sommarvärmen passar det att tänka på julens öl!

Jag sitter hemma och försöker undvika solen. Det är alldeles för varmt att sitta ute på terassen nu. Jag vet inte varför, men jag kom på att jag nog strax ska försöka brygga en liten julig öl.

Mörk, naturligtvis. Målet blir väl en porter på runt 5-6%, kanske en del trevlig beska. Jag vill nog åt en del lakritstoner också. Sen fick jag en tanke. Jag vill ha lite whiskykaraktär också. Den där alkoholsöta lite rökiga och spetsiga smaken. Undrar om det helt sonika går att slå i en halv liter whisky i ölen när den står på klarning i kylen, efter primärjäsning. Eller om den ska kokas med socker för att utgöra primningsvätska. Koka bort alkoholen, behålla smaken, tillsätta socker som jäses ut.

Tankar?

Sen till problem nummer två. Jag har köpt lite rolig utrustning. Som på något vis ska installeras. Det innebär att ta upp ett hål på 22mm i mitt nya kokkärl på 36L. Min tanke är att skapa en kombinerad mäsk- och kokpanna. Jag har köpt en bazooka screen, tillsammans med tillbehör som kan omvandla min kastrull till mäskpanna. Sen tänkte jag att jag bara skruvar av screenen om kokar i den, whirlpoolar och kyler i plattvärmeväxlare på väg till jäshink.

Någon som kan något om att borra i aluminiumkastruller som har synpunkter? Är detta dumt så in i helvete?

Daniel

torsdag, juni 18, 2009

Svensk IPA, kaffestout och privatimport

Efter en lång promenad i solen med Johan och Porter ropade magarna efter mat och struparna efter öl. Vi tog oss därför till Red Lion som så många gånger förr. Till min stora besvikelse visade det sig att Red Lion slutat med mina två absoluta favoriträtter, oxbringa med rotmos och köttbullar med potatismos. Istället fick det bli deras trevliga hamburgare med bacon och ost.

En snabb titt på griffeltavlan med gästkranarna gjorde valet enkelt. Oppigårds Indian Tribute hade jag inte hört talas om förut. Den passade väl in i min jakt efter goda svenska ipor. Snacka om att ölen vägde upp mina favoriträtters frånfälle!


Oppigårds Indian Tribute 6,6 %
Tyvärr glömde jag att be om en kupa. Fick bli det gamla vanliga tråkiga glaset. Trots det hade doften mycket att bjuda på och lovade gott inför smaken.

De färska humledofterna skvallrar om ett färskt fat och generös torrhumling. Gräs, hö och grapefrukt står för huvudrollerna med torkade aprikoser som komplexa biroller. Härligt!

Smaken svarar upp väl och gör Indian Tribute till en av de absolut bästa svenska iporna jag druckit. Beskan är tydlig och skönt rivande med gran, tvål och grapeskal. I bakgrunden finns en angenäm lätt maltsötma som håller sig på lagom avstånd tillsammans med aprikoserna.

Bättre: Den här kommer jag utan tvekan att dricka igen.

Senare på kvällen bar det av till Bishop's på Avenyn. Visserligen inte en pub jag håller särskilt högt men den passade det förutom H ganska ölointresserade sällskapet väl. Där inledde jag med en gammal kanadensisk favorit, kaffestouten Péché Mortel från bryggeriet Dieu du Ciel.


Péché Mortel 9,5 %
Det första som slår mig är italiensk Kaffe Fredo, alltså kall espresso. Över hela bordet sprider sig nymalt kaffe, nybryggd espresso och härliga kaffebönor. Tedrickare vik hädan! Gillar man inte kaffe rekommenderar jag att man väljer något annat. När den första kaffechocken har lagt sig hittar jag även lite vanilj, kakao och sådana där hårda kaffekarameller.

I smaken handlar det inte om kaffetoner. Det är nästan så att man frågar sig om det inte är kaffe med öl i snarare än öl med kaffe. Basen vilar dock på en stabil imperial stout-grund som ger fyllighet och kraft. Jag får än en gång anstränga mig för att tränga igenom kaffet och hittar kakao, 90-procentig choklad och en gnutta vinösa frukttoner.

Tokgod: Tillsammans med Mikkeller Beer Geek Breakfast ligger den här i toppen bland (kaffe)stouter. Mer kaffe än Beer Geek men inte lika härlig munkänsla. Péché Mortel är fyllig men inte krämig som Beer Geek.

Under kvällen dracks även Dieu du Ciels IPA Corne du Diable och North Coast Old Rasputin Russian Imperial Stout. Båda hamnar kring tre stjärnor men får recenseras mer ingående en annan gång.

Status privatimport
Gör en ny sammanställning av det som kommit upp i någon vidare volym:

Essentina Bina
Alex 2st
Rekan 2st
Uffe 2st
Johann 2 st
Dempa 1 st
Carl 2 st
Weine 2 st
Fredrik 2 st
Magnus 2 st
JonasL 2 st
Det innebär 19 st och fortfarande ganska långt kvar till 42 st.

Beer Geek Breakfast
Daniel 4 st
Carl 4 st
Weine 4 st
Magnus ca 4 st
Uffe 2 st
Johann 4 st
JonasL 2 st
Hittills 24 st. Vi är uppe i 2 lådor!

Jag håller privatimporten öppen åtminstone en bit in i nästa vecka. Sen blir det minst 2 lådor Beer Geek. Hojta till om ni känner att jag missat er. Stockholm tror jag känns lite knepigt, nog bättre att vänta på en stockholmsk sambeställning.

För de aktuella ölen samt pris, se: Privatimport Brill (GBG).

Amerikansk ölmingel 29 juni

Jag var på Bishops Domkyrkan några dagar sedan för att vänta på bussen någonstans varmt. Funderade på att ta en liten öl men det var alldeles för mycket folk och kö till baren. Tittade lite på kranarna, inget överväldigande heller. Då observerade jag detta! (Mobilkamera=grynig bild)

Måndag den 29e juni, kl 18, är det alltså amerikansk ölmingel med Stefan Hellström från Wicked Wine.

Jag har läst lite på andra (Stockholms-)bloggar att detta förekommit. Fajanen om Bishops Sumpan. Läste lite om att Bishops Avenyn körde amerikansk vecka i april eller maj också, som jag inte riktigt hittar just nu. Det verkade skoj, jag gillar att grotta ner mig i ett tema.

Jag snokade och snodde lite från Wicked Wines hemsida. Stefan är denne herre:

Bilden publicerad med tillstånd.

Klart jag mailade och frågade vad han tänkte ha för sig! Stefan svarade snabbt som attan:

Det blir en provning med amerikanska öl, kombinerat med ost och choklad. Tyngdpunkten ska ligga på bryggerierna Sierra Nevada och Flying Dog. Sex olika öl med sex olika ostar och två choklad. Utöver detta blir det ett wild cardöl.

Jag vet inte vad det kostar men det låter som en rolig liten sammankomst, och efter löning också. Smart. Jag är nog sugen på att gå. Får se vad priset är!

Daniel

onsdag, juni 17, 2009

Provning från folköl till geuze via dubbelbock

Idag samlades jag och Carl för att köra en liten provning. Trevligt. Vi hade bjudit in några fler, men de jobbade, skulle lägga golv eller något med U21. Jag hoppas att han refererade till fotboll och inte att han skulle ut och ragga.

Provningen skulle bero lite på vad vi var sugna på, Carl tog med sig två öl. Stone/Nøgne/Jolly Pumpkin Holiday Ale och Boon Oude Geuze Marriage Parfait, från 2003. Jag bistod med några ölar också. Dugges Brandmästare Andréns Törstsläckare, batch 3 och 4/5, Red Tail Midsummer Ale 2009 och Grebbestad Bryggeri Lunator, 2007.

Först ut, Dugges folköl.

Tidigare tyckte jag mycket om denna öl. Trevlig folköl och välhumlad. Bra det. Jag tyckte att jag läst att batch 4 skulle vara mer humlad än tidigare, vilket jag såg fram mot. Hemsidan förkunnar 2009-05-13 att det går åt folköl i solen och batch 4 är buteljerad.

Hur då se till att jag får batch 4 och inte något som blivit över? Jag frågar. Jag var på ICA Lyan och såg att det fanns öl med två bäst föredatum. Tog en av varje och mejlade iväg till Dugges. Med vändande post kom svar att han har buteljerat både batch 4 och 5 med några dagars mellanrum. Jag hade två datum, bäst före december 2009 och februari 2010. Då är alltså den första batch 3 och den andra antingen 4 eller 5.

Klart vi jämför dem!


Den äldre är till vänster i bild.

Då jag redan tidigare skrivit om denna öl redogör jag för skillnaderna mellan batcherna!

Nya är aningens mörkare och grumligare. Nya har större humledoft.
Smaken är lite mer humleaktig (citrus/grape) i den nya, den gamla har lite mer rivig karaktär.

Nästa öl vi provade var en RTMA 2009, den lämnar jag åt Carl att skriva om, om han vill.

Efter detta ville vi prova Holiday Alen, men vi tyckte den hade fel temperatur, 19 grader. Lite neråt ville vi. In i kylen och hitta något att prova mellan. Lunator 2007 kanske? Naturligtvis är den längst in längst ner i förrådet. Ut med några backar öl. Ut med fyra stolar som jag försöker sälja. Sedan bort med en back till, där är Lunatorn. Helt otippat har jag nog ställt den så svåråtkomligt för att jag inte ska hålla på och nalla på den.

Lunator 2007.



Lunatorn har jag ett gammalt kärleksförhållande till. Jag smakade första gången 2005, på en restaurang i Bohuslän. Inte allt för långt från Grebbestad faktiskt. Jag älskade den direkt. Köpte lite för att dricka men mest för att spara. Blir bättre med ålder. 2006 blev det ingen, tydligen för dålig kvalitet om jag hörde ryktena rätt. 2007 kom den igen, jag handlade, drack och sparade. 2008 har jag inte hört något om men jag googlade och hittade någon som hade tagit en bild på den. 2009 har jag inte heller hört mycket om.

Denna öl skulle bli bättre med åldern. Stämmer det?

Utseende: Stort cremefärgat skum som ligger kvar länge. Vätskan är helt klar och svagt röd.

Arom: Stor, söt och rund av russin, nästan karamell. Lite åt pumpernickelhållet. Galet inbjudande!

Smak: Spritig, lakritssmak. Pumpernickel går igen, mörk sirap.

Munkänsla: Något liten kropp, inte så mycket sötma i känslan. Kolsyran är lagom och lite läskande.

Denna öl påminde om lagrad porter. Kul med de söta, jag skulle nästan kunna kalla dem vinösa tonerna. Tre starka tända stjärnor.

*****

Nu kommer vi in på Carls bidrag, jag väntar lite med att skriva om dem. Antingen kommer Carl göra det om ett litet tag eller så gör jag det. Nu orkar jag inte, kokar polkabeta som är klar!

Vi har även smidit lite planer gällande Stockholm Beer & Whisky 2009, hoppas det faller på plats.

Daniel

tisdag, juni 16, 2009

Middag på maggan

För att röra runt lite i ölskrivandet tänkte jag skriva om en middag jag och min fru åt igår. Hon fyllde år och vi hade som bröllopspresent fått ett presentkort på Sjömagasinet. Naturligtvis slår vi slag i saken och går dit. Presentkortet skulle väl täcka 2/3 av priset på maten i alla fall tänkte vi.

Vi båda blir lite snåla när vi kollar på menyn på Sjömagasinet. Det är dyrt. Riktigt dyrt. Visst, de har en stjärna i Guide Rouge, men det finns det andra restauranger som har också. Maggan ligger klart högst i prisklass. Å andra sidan, de är duktigt kända både i Sverige och utomlands. De verkar inte ha problem att fylla restaurangen så varför ska de inte ta betalt?

Jag har varit där två gånger tidigare, en gång med pappa när han bjöd och en gång på lunchen. Amanda var där en gång på nittiotalet med sin farfar. Min personliga restaurangguidesfavorit, GPs Uteätarna har gett dem full pott, tillsammans med Basement, 28+, Swedish Taste och Fond. Bland dessa är det bara Swedish Taste som inte har en stjärna i Guide Rouge. Sedan har de gett full pott minus en poäng till Kock & Vin som har en stjärna. Jag tycker det är lite kaxigt.

Jag och Amanda brukar tala mycket om att egentligen borde vi gå på en fin (och/eller dyr) restaurang och äta gott men bara dricka vatten. Vi säger det varje gång vi ser notan, att det hade varit "så billigt" om vi inte hade druckit alkohol.

Upp till bevis. Planen var att inte dricka alkohol, utan att njuta av maten ensam. Det skulle garanterat bli billigare visste vi, men hur skulle upplevelsen bli?

Vid ankomst fick vi frågan om vi ville ha en drink, dry martini, gin tonic, eller ett glas champagne. Jag tycker det är larvigt att gå till en fin restaurang och betala dyrt för en grogg (gin/tonic) men tycker ofta att det är trevligt med ett glas champagne. Nu fick jag hålla hårt i hjärnan, vi beställde varsin blandad rolig fruktdricka. En blandning av något apelsinigt och kanske lite Sanbitter eller något. Gott. Återigen priset, 55kr, överkomligt, med tanke på var vi var.

Vi tog avsmakningsmenyn, fem rätter för 795kr. Jag tycker det låter ganska humant, men Amanda påminde mig att vi åt sjurätters (Sinnenas meny) på Kock & Vin för ungefär samma pris. Så aningen dyrare. När vi hade beställt gick servitören till köket och sa "två avsmak" vilket vi hade lite roligt åt, med tanke på att man kan tänka med avsmak på något. Vi hoppades att vi inte skulle göra det.


Carpaccio på pilgrimsmussla med havskräfta, kronärtskocka, tryffelpecorino samt tryffelvinägrett.


Pocherad ishavstorsk med nässelsås, salviakorv, lardostekta primörer samt brandadekrokett.


Knaperstekt, rimmat fläsklägg med halstrad anklever och surkål, serveras med skummig buljong och tryffelmarinerade bönor.


Saint-Marcellin med kompott och fruktbröd.


Valrhona Grand Cru chokladbrulée med Laphroaigskum, karamellglass och sockersaltade jordnötter.

Till detta drack vi kranvatten med is. Upp till bevis som sagt.

Vi började med några sorters bröd: Vit och parmesankryddad vit brödbit, knäckebröd, rågbröd och fänkålslimpa tillsammans med smör i formen av en ros. Naturligtvis var vi tvungna att prova alla brödar, och samtliga var underbart goda. Lite extra salt på smöret gjorde susen också.

Innan maten fick vi en liten aptitretare. Trevligt och jordnära att de kallade det aptitretare, inte amuse bouche, den franska termen för samma sak. Citrussallad med limevinägrett. Det var då en urtagen röd och gul grapefrukt (bara köttet) med lite vackert upplagt krasse och något litet grönt blad. Trevligt, syrligt med stor limekaraktär. Det gröna smakade underbart färskt och friskt.

Förrätten kom in, underbart presenterad. Pilgrimsmusslan som en avlång fyrkant längst bort, sedan köttet av en havskräfta upplagt på två kronärtskocksblad med en triangel av kronärtskockskött i nedre vänstra hörnet. I det nedre högra hörnet återfanns en likadan triangel av tryffelpecorino samt en skalad cocktailtomat. Vi provade allt, tillsammans med olika saker. Jag tyckte att pilgrimsmusslan funkade själv, tillsammans med skocka och tillsammans med osten. Inte tomaten dock, den tog över smaken. Tokigt gott alltihopa, och vilken njutning, både visuellt och smakmässigt!

Nästa rätt. Underbar pocherad torsk med lite skinn kvar (för att se att det inte är torskblock kanske - hehe). Nässelsåsen var underbart krämig och kändes nyttig för jag såg på tv i söndags att nässlor är jättenyttiga. Mycket vitaminer och järn och så. Tre centimeter salviakorv var underbart god också, jag är dock inte säker på vad salvia smakar riktigt, något som måste åtgärdas. Lardostekta primörer är alltså en bit sparris och vad jag tyckte var en vit morot stekta i animaliskt fett. Mums. Sedan brandadekrokett. Varken jag eller Amanda hade en aning om vad detta är, varför vi frågade. Det är då en vanlig potatiskrokett där man tillsätter en del fiskkött i potatissmeten och sedan tillagar den som en krokett. Roligt! Och GOTT! Allt gifte sig underbart, den lena underbara fisken med såsen och primörerna. Kroketten var underbar för sig själv och gifte sig med fisk och sås. Amanda kände på sig att hon nog skulle börja bli mätt om hon inte aktade sig, varför vi bytte tallrik och jag fick lite mer fisk. Mums.

Mellan dessa två rätter gick det ganska fort. Jag började bli orolig att vi skulle riva av hela middagen på under timmen. Kanske var det för att vi inte hade vin i glasen och det kanske brukar vara vinet som saktar ner ätandet? Köket verkade kunna läsa våra tankar för det dröjde ett tag innan nästa rätt. Skönt. Vi bjöds på en mellanrätt för att lugna magen också, en rabarbergranité. Alltså skrapad is med koncentrerad rabarbersaft i. Precis vad vi behövde.

Nästa huvudrätt var en kub av rimmat fläsklägg som friterats, serverat ovanpå surkål. En triangel (så gott det går) av anklever som fått lite yta. Den skummiga buljongen var minsann skummig (den bubblade fortfarande). Bönorna serverades ovanpå en klick rotfruktsmos. Detta toppades med hyvlad tryffel, de var ungefär som tunna tunna enkronor, några stycken. Okej. Jag gillar tryffel. Mycket. Hela denna rätt smakade otroligt mycket. Vi fick vänta mellan tuggorna för att alla smakerna skulle ha tid att spela ut sig. Underbara smaker. Stora, modiga och stolta smaker. Allt interagerade och vi njöt.

Nästa rätt dröjde lite också som tur är, vi var bra mätta vid detta laget. Som tur är, är ju efterrätts- och i mitt fall även ostmagen en annan mage. Saint-Marcellin är en opastöriserad vitmögelost på komjölk. Underbart krämig, med en nästansmak av ammoniak men precis inte. Jag fick direkt minnen av när jag satt på någon franskalektion när vi bodde i Belgien. Då skulle vår lärarinna lära oss tio till tolvåringar att tala, skriva och äta franskt. Fredagar var ostdagen, och en av dessa fredagar provade vi nog något som smakade mycket likt denna ost. Tyvärr fick vi inte lära oss att dricka franskt. Kanske lika bra när jag tänker efter.

Efterrätten. Den efterlängtade. Laphroaigskum. Löst vispad grädde (tror jag) med stor arom av rökkaraktär. Subtil smak av whisky också. Roligt. Vad som inte var subtilt var chokladbrulén. Stor stor smak, mycket mörk chokladkaraktär. Törstdrivande. Sen otroligt salta och lite sockrade jordnötter. Ojojoj. Mycket vatten gick det här. Glassen var trevlig och neutral, men med den strilade karamellen över var det ren njutning även där! Jag är ingen stor beundrare av choklad men halva brulén gick ner!

Vi avslutade med en dubbel espresso till mig och en thé till Amanda.

Till notan bjöds vi på en liten liten panacotta (som en enkrona, kanske två centimeter djup) med ett litet lager rabarbergelé och två bitar (åttondelar) färska jordgubbar. Ifall vi inte var mätta nog!

Alla i personalen som vi träffade på var trevliga, avspända och verkade pålästa. Vi (tjuv)lyssnade på vad de beskrev för våra bordsgrannar gällande vinval och föklaringar på vad olika maträtter är. Inget snobberi där inte. Restaurangen är hyggligt stor, men de lyckas producera en känsla av intimitet. Det känns inte som man sitter i en restaurang som enligt White Guide tar 350 personer. Inte alls.

Denna middag och kombination med alkoholfri dryck ger enligt min upplevelse ett stadigt betyg på fyra tända stjärnor.

*****

Ett vinpaket till detta hade nog höjt upp den till full pott. Efterrätten särskilt känns som jag ville ha ett vin till för att balansera den starka chokladen och de salta jordnötterna. Även fläskläggsrätten med sina stora och tydliga smaker hade nog inte mått dåligt av ett vin till.

Vi hade mycket trevligt och pratade lite med våra bordsgrannar, far och son som hade varit ute och spelat golf. De ägde någon grupp av företag, bland andra ett mejeri varifrån de hade en ost som serverades till havskräftorna. Amanda gav dem ett bra tips på marknadsföring, nämligen att det var närproducerat om man jämför med närmsta konkurrenten västerbottenost. Vi håller lite koll, om de börjar använda det i sin marknadsföring ska hon kräva dem på en ost som kompensation för idén.

Jag kollade naturligtvis ölmenyn också. Jag är ju fortfarande riktigt intresserad av ölen. Ganska mager men det de hade var lite åt det roligare hållet. Grebbestad Lager och Granit, Carnegie Porter 2007 och Carnegie Porter 3,5 var de intressanta inslagen. Sen hade de väl två eller tre till sorter. Utöver vinlistan på 18 sidor.

Slutligen, det är klart att det går att äta utan att dricka alkohol. På uppsidan blev det mycket billigare, lika trevligt, lättare att cykla hem, jag sov gott och är inte bakis idag. På nersidan tror jag att hela upplevelsen hade toppats med ett glas utvalt vin till de olika rätterna. Jag är nöjd med att ha provat och kommer nog göra om detta. Även på Sjömagasinet. Nästa resa dit blir för att käka lite lunch tror jag.

Om jag får komma tillbaka efter att ha gett Leif Mannerström mindre än full pott.

Daniel

måndag, juni 15, 2009

Midsommartema: Strejk, köpstopp och hemkört!

Strejk:
En vild strejk har brutit ut vid ett logistikföretag som förser Systembolag och krogar med leveranser. Några anställda protesterar mot varsel som kommit på grund av att de tappat kunden Pernod Ricard.

Intressant! Ja, trist och så också, men jag tycker intressant, ur perspektivet att jag är examinerad logistiker.

Jag hade fått för mig att Systembolaget hade egen logistikcentral, lager och transporter. Att de skötte allt in-house. Men varför skulle de göra det egentligen? Deras kärnverksamhet är ju att vara detaljist, inte distributör?

Artikeln:
Midsommarsnapsen hotas. Hur ser det ut med ölen då? Jag kunde inte hitta en kundförteckning på deras hemsida, men jag antar att en aktör som redan finns nog försöker få upp sin omsättning genom att hantera alla sorters varor inom sitt segment. Håll koll på ölen med andra ord.

Köpstopp:
Dagens nyhetssläpp uteblev jag från. Jag var lite sugen på att köpa Rogues Chocolate Stout, men jag har lite problem. Jag har inte plats för mer i förrådet nu, måste börja dricka upp innan jag kan köpa in mer. Sedan tycker jag att jag lagt för mycket stålars på köpeöl på sistone. Jag har skaffat lite bryggsaker och vill börja pilla med det, men då är återigen förrådsplatsen ett problem.

Jag har en del öl som jag har för mycket av, bland annat på grund av kollikrav. Lista finns på höger sida, under rubriken "Bytes." Sedan försöker vi ju få till lite privatimport, även länk till den till höger, strax under bytes.

Hemkört:
Snart är det midsommar och då är min midsommaröl Red Tail Misdummer Ale drickfärdig. Mums mums mums. Jag har en etikettidé, enkel men ändå pretentiös. Det ska vara bara text, på en liten etikett, samma storlek som man använder för adresser på kuvert och kort, kanske 70x40mm?



Vill ha etiketter så jag kan hålla ordning på vilka flaskor som är vad, gillar inte den sortens överraskningar. Det grå strecket ska inte vara med, jag orkar inte göra en till partiell skärmdump där den inte finns med bara. Förklaring till förkortningarna är då:

DLG - mina initialer (bryggare)
RTMA 2009 - Red Tail Midsummer Ale 2009 (namn)
IPA - India Pale Ale (öltyp)
ABV - Alcohol by Volume (alkoholhalt)
IBU - International Bitterness Units (beska)
EBC - European Brewing Convention (färg)

Sen vet jag att en IPA egentligen, enligt SHBF typ 4B (sid 4) får ha IBU upp till 60, men jag ville ha mer! Först en hel del Magnum, sen mycket mer Cascade. Bra skit!

God jakt efter midsommardrycker!

Daniel

torsdag, juni 11, 2009

Privatimport Brill (GBG)

Ibland slås man av hur trevligt det är med god service och ett bra bemötande. Även om det borde vara en självklarhet, i alla fall när det gäller från någon som vill sälja dig något. Jag la märke till det extra mycket när jag var i USA i december där personalen i butikerna var anmärkningsvärt mer serviceinriktade än vad man är van vid i Sverige. Där berodde det antagligen på att provision är mycket vanligare än här. Samma höga service slogs jag av på Fish n Beer i Köpenhamn.

God service och ett trevligt bemötande är något som även leverantören Brill står för. Varje gång jag har mailat dem har jag fått riktigt snabbt svar. Nu senast undrade jag om vad det kostar att privatimportera öl. Då fick jag först ett svar att listan för tillfället inte var klar men att jag skulle få svar dagen därpå. Mycket trevligare än att bara få vänta i ovisshet.

Över till vad jag egentligen tänkte skriva om. Efter lite diskussioner, bland annat på Dempas blogg, har jag blivit riktigt sugen på lite privatimporter till Göteborg. Framförallt rör det sig om Beer Heres Essentia Bina. Den kommer dock i kolli om 42 flaskor (har kollat med Marc, är ej feltryck) och ligger på strax under 80 spänn. Så man får nog vara ett gäng. Jag är även intresserad av lite annan öl, men väntar tills jag hört mig för vad andra är intresserad av.

Någon göteborgare som är intresserad av följande?


























































































































































































































































Beer HereAlkoholVolymKollikravPris*
Essentia Bina16,0%250 ml4278,90










Mikkeller
Jackie Brown 6,0%500 ml 1259,90
Cascade Single Hop IPA 6,9% 330 ml 24 44,30
Warrior Single Hop IPA 6,9%330 ml2439,90
Drikkeriget GIPA 6,6%
330 ml24 49,90
Drikkeriget DIPA 10,0%330 ml 2457,80
Stateside IPA
7,0%500 ml1263,00
Beer Geek Breakfast 7,5%500 ml12 64,90
Draft Bear 8,0%750 ml 694,90
Not Just Another Wit 7,6%750 ml 6 94,90
Monk’s Elixir 10,0% 750 ml 6 97,30
It’s Alive! 8,0%750 ml 6 94,90
Black Hole 13,1%375 ml 12 73,90
Big Worse Barley Wine 12,0% 375 ml 12 79,40
Mikkeller Black 17,5% 375 ml 12 118,00
Struise Mikkeller 9,0%330 ml 24 43,90
Alesmith/Stone/Mikkeller Belgian Style Triple 8,7% 355 ml2464,90
Devine Rebel 12,1%330 ml 24 63,90










AleSmith

YuleSmith
8,5%650 ml12155,90










Lost Abbey
Judgment Day 10,5%750 ml12139,000
Serpent’s Stout 11,0%750 ml12139,00










Port Brewing
Wipeout IPA 7,0%650 ml12102,00
Hop 15 10,5%650 ml12124,00
Old Viscosity 10,5%650 ml12121,00



























































Southern Tier
IPA 6,5%3552443,90
Oat 11,0%650 ml12129,00
Oak Aged Ale Cuvée One 11,0%650 ml12129,00
Gemini 10,5%650 ml12133,00
Choklat 11,0%650 ml12133,00



























































Three Floyds
Behemoth Barley Wine (Turquoise Wax 2009) 12,0%650 ml12219,00
Oatgoop

(ThreeFloyds/Mikkeller)
10,4% 650 ml12189,00


* Priserna gäller för tillfället men kan ändras på grund av förändrade valutor och fraktkostnader.

onsdag, juni 10, 2009

BFM La Meule

Till en lille ölprovning. Jag bestämde mig för att prova BFM La Meule från senaste släppet.

Det står på etiketten att det är en ljus ale som är naturligt kolsyrad. Och att den är smaksatt med salvia. Roligt.



Utseende: Lite grumlig. vissa partiklar, kolsyran ser ut att komma från partiklarna. Ljust klart gul färg med vitt stort skum.

Arom: Syrlig, stramt blommig. limejuice, någon lätt jästighet.

Smak: Syrlig smak. bismak av maltighet. Viss ljus gräsig/färsk kryddsmak och ett visst ljust bett som av eukalyptus men utan eukalytussmak. Är det salvian?

Munkänsla: lätt kropp, trevligt något högre kolsyra, ljus ton.

Jag surfade lite om salvia. Inte säker på hur det smakar, antog att det var det lilla bettet. Fick reda på att en snubbe som hette Pliny the Elder var den förste att använda det latinska namnet Salvia. Jag trodde det var en öl. Så kan det vara.

Den här ölen var rolig, men inte så tokrolig. Inte så mycket egen karaktär, men det är ju roligt med patentkork. Det blir en ensam tänd stjärna på denna.

*****

Tack för denna gång!

Daniel


Sjukskrivning + öl = sant?

Jag tyckte den här artikeln var så rolig, och på något skimrade en väl avvägd männsikosyn.

Det handlar om att Metro har skapat en rubrik som säger att om du är sjukskriven och får stålars av Försäkringskassan och åker till Tyskland för att handla öl blir du av med dina stålars. Nu var det starkt överdrivet, och det är egentligen de systematiska importörerna som de vill åt.

Ett underbart citat kommer. Sammanhanget är att det är klart man får åka iväg och köpa för eget bruk.


Han kanske är ölbloggare? Ja, assschå, den femhundrade SChort Ghuld va inge go. Schka teschta igggen för schhäkerhetts schkull.


Sen kan ni ju läsa lite hur man vinklar sin story:


Sen kan jag meddela att det är jäkligt svårt att styra upp en provning när folk ska hålla på och jobba, besöka vänner och vara sjuka. *bah* Vad ska ni med vänner och jobb till när det finns öl?

Daniel

tisdag, juni 09, 2009

Torrhumlingsbugg - lösning?

Jag hade lite problem med kolsyrningen när jag torrhumlade min Mikkeller Simcoe Single Hop IPA. Jag tänkte att det var att jag lämnade den för länge, att jag gjorde fel.

Manker testade också att torrhumla samma öl med samma humle men på ett annat sätt, han hade också problem med kolsyrningen. Jag tänkte lite, kom på något som kanske hjälper. Apropå att jag dricker en flaska BFM La Meule. (Skriver om den imorrn)

Patentkork.

1) Kyl ölen, frys humlen (kalla vätskor håller kolsyra bättre)
2) Peta ner humlen i en flaska med patentkork
3) Häll på ölen försiktigt
4) Stäng flaskan, ställ i kylen
5) Öppna flaskan, servera. Varde skum?

Vi får se, jag ska testa detta. Blir ju inte värre än nu. Tar väl en sil för att ta bort humlen.

Hundrade inlägget också tydligen. Hej vad det går. Och på ett mer personligt plan ska jag ha en iPhone 3G S den nionde juli.

Daniel

Hopplock beställningssortimentet

Som många ölintresserade brukar påpeka är kollikraven på beställningssortimentet ett riktigt aber. Att man vill köpa några roliga flaskor, framförallt om man inte testat ölen innan, är inte samma sak som 24 stycken. Tyvärr finns det antagligen inget att göra åt det då fraktpriset från leverantör till bolag annars blir för högt per flaska. Vi får nog fortsätta med att försöka få ihop sambeställningar även i fortsättningen.


Det vill säga såvida man inte har turen och hittar beställningar som inte hämtats ut från systembolag runtom i landet. För det kostar inget extra att transportera enstaka flaskor mellan bolag. Efter lite detektivarbete lyckades jag hitta Thomas Hardy's Ale 2006, Duchesse de Bourgogne och Samuel Adams Imperial Pilsner.

måndag, juni 08, 2009

Mikkeller Tjekket Pils, lite om Hantverksbryggeriet Munken

Från resan till Köpenhamn den 27/5. På Ørsted fick jag tillfälle att prova Mikkeller Tjekket Pilsner. Jag trodde att mina noteringar var lika borta som noteringarna för Mikkeller Nelson Single Hop IPA.

Så är icke fallet, utan jag verkar ha kvar dem. Man skulle nästan kunna tro att jag inte skrev något om Nelsonölen. Hoppsan. Minnet är dåligt men kort.

Denna öl är Mikkellers tolkning av en tjeckisk pilsner, som man hör på namnet. Den ska ha lite belgiska influenser vilket får ses som lite roligt. Jag är ingen riktig typfetichist, jag tycker det är kul att prova och göra "influerade" öl.

På skylten vid kranen står den "Frisk, lite belg." Det finns inte mycket plats, så jag antog att belg. var en förkortning för belgisk. Någon som kan västskånska bättre än jag får gärna rätta mig!


Utseende: Ljus, grumlig, ingen skum.

Arom: Svag arom, doft av jäst.

Smak: God beska, smak av vitpeppar och lätt grape. Lite jästighet och kryddighet.

Munkänska: Tät kolsyra, humlen skär genom kroppen som är något fyllig. Lättdrucken.

Jag hade mycket hellre provat denna i kupa, nu var glaset av den typ som erbjöds. Med kupa hade jag nog kunnat fånga upp mer av aromerna, men sånt är livet. Jag gillade denna öl, främst för att den inte bekräftade mina fördomar om öl med "belgisk karaktär."

Den hade en subtil jäst- och vitpepparkaraktär, inte en överblommad syrenkaraktär. Kanske just att den är lite belgisk som gör det för mig!

*****

Tre tända stjärnor, får bli ett gott betyg. Jag är ju lite sparsam med goda betyg märker jag.

----

På samma lapp hittade jag också en snabb notering om Hantverksbryggeriets Munken som jag provade på Bishops Arms Domkyrkan någon vecka sedan. Jag ville minnas smaken och aromen, varför jag skrev ner att den hade stor arom och smak av amarettokex. Jag fastnade riktigt för den ölen. Tyvärr. Den är stark, jag var jättebakis dagen efter.

Sen kan det ju ha att göra med att jag också provade Gonzo Imperial Porter på fat (inte så god tyckte jag, bättre på flaska) och sedan gick över på Great Divides Titan IPA. Detta efter att ha provat något annat innan. Lite ont om svenska mikrobryggerier på fat vid det besöket.

Daniel

Shopping i helgen, plus en intressant tanke

Jag har varit på resande fot i helgen. Skulle till Stockholm och hälsa på lite släkt och fira lite olika saker.

Då tänkte jag att det är klart jag kan multitaska! Jag brukar ju handla bryggsaker från Humlegården på postorder. Det är ganska sura fraktpengar. Malt är ju inte så himla dyrt, men det är tungt. Jag var sugen på en stor kastrull också, sura fraktpengar där också.

Humlegården ligger utanför Vallentuna, inte så långt från Stockholm. Lätt att jag gör en stor beställning (i mina mått mätt) och hämtar det med bil när jag ändå är i närheten! Jag köpte väl 60-65kg malt av olika sorter, en stor kastrull och lite annat småplock som jag ville ha. Frakt: noll kronor. Gut.

Detta fick mig att börja tänka. Vi är väl några som beställer från Humlegården i Göteborg. Jag har jobbat för en transportfirma förut, det går ju sketmånga bilar mellan Stockholm och Göteborg. Att ställa in en pall längst ut på en trailer ska väl inte behöva kosta så mycket?

Om några bryggare går ihop kan vi sambeställa och ordna transporten på egen hand till lägre pris än Postens pris? Jag är jättenöjd med servicen, men priset lämnar en del att önska.

Eller hur gör ni andra bryggare på Bästkusten? Köper ni malt från England? Känns lite bakvänt att malten går från England till Göteborg (troligen) till Stockholm till Göteborg.

Daniel

söndag, juni 07, 2009

Beer Here Dark Hops

Nu har jag varit och tallat lite på en flaska Beer Here Dark Hops som jag köpte i Köpenhamn.

Jag gillar tanken på en lite mer välhumlad mörk öl. Jag tänkte själv brygga en humlad stout för att servera på mitt bröllop men några kompisar jag pratade med tyckte att det skulle vara konstigt. Så jag lät bli, lite. Jag återkommer till denna tråd.

Redan när jag öppnade flaskan fick jag en föraning av hur den kommer vara. Kapsylen lossnar med ett starkt "psssht." Ölen är ganska väl kolsyrad alltså, något som väl görs för att balansera och bära upp en del av humlen. Men det är bara en gissning innan jag smakar.

Galet mycket skum! Jag gillar!

Utseende: Svart, stort tätt ljusbrunt skum som ligger kvar länge.

Arom: Stor doft. Jäst, choklad. Syrlig ton, nästan som omogen grape. Lite mjölk anar jag också. Ganska mycket kottig humledoft.

Smak: Stor smak. Lite syrlig, mycket choklad och smaker av rostad kaffeböna. Känns stundvis som att dricka asfalt. Det kommer en lätt sälta som övergår till en mumsig markerad efterbeska. En grapeton gör mig sällskap genom hela smaken.

Munkänsla: Fyllig, nästan tjock känsla. Kolsyran gör den lite lättare på gommen, grapehumlesmaken gör att den slinker ner. Dessa lättnader motverkas av efterbeskan som biter till det sista.

Att det skulle vara 8,5% alkohol märks inte alls. Detta blir en intressant historia att lagra. Stoutdelen i ölen kommer ju (troligen) att utvecklas och bli lite mjukare och rundare. Humlingen gynnas väl inte så mycket av lagring och borde ta ett steg tillbaka. I vilket fall kommer det bli ett annorlunda och definitivt intressant öl att prova om ett tag tror jag!

*****

Starka tre tända stjärnor för Beer Here Dark Hops. Ett experiment jag ska försöka mig på är att göra en blindprovning med denna öl och min Lucky Blended Ale. Jag inbillar mig att de ligger ganska nära varandra.

Jag rekommenderar Dark Hops varmt till stout- och humleälskare. Gillar man bara det ena eller andra kan man nog bli besviken.

Daniel

lördag, juni 06, 2009

BrewDog/Mikkeller Devine Rebel

Då var det dags att gå på den andra brygden jag köpte på postorder från England!

Mikkeller har ju i allmänhet lyckats riktigt väl med sina öl. BrewDog har jag inte haft tillfälle att prova jättemånga tyvärr, men de jag provat gillar jag skarpt. Ett gäng skärpta unga killar går ihop och gör ett öl. Oddsen borde ligga på min sida nu! Jag borde gilla den!

Som ni säkert läste hade transportgudarna ett och annat planerat för en av flaskorna Devine Rebel jag beställde. Att blöta upp kartong är ett nobelt syfte och gjorde de kvarvarande flaskorna desto värdefullare. Nåja, jag lät ju faktiskt bli att köpa i Köpenhamn för att jag hade beställt på nätet.

BrewDog/Mikkeller Devine Rebel är en barley wine till stilen, där man har låtit 1/4 ligga på fat för att gotta till sig. Det är en single hop också, även om jag inte förväntar mig att bli nerbrottad av humlen i denna öl. Visst, den lär hålla en mer amerikansk stil än engelsk, men jag tror grabbarna hellre framhåller en engelsk stil av barley wine. Jag vet inte varför, känsla bara.

För att göra lite annorlunda tog jag denna till maten. En chili- och någotmermarinerad hårdgrillad fläskfilé med rotfrukter i ugn, grillad halloumi, jordärtskockspuré och broccoli. Det var gott, men det blev ganska mycket mat. Bra med en lätt och fin barley wine till det?



Inte så pjåkigt faktiskt. Eller rättare sagt, helt rätt! Sötman i marinaden som hade bränts, tillsammans med sötman i morötterna och rotsellerin och jordärtsskockspurén gifte sig underbart med sötman i ölen. Det var trevligt att få (lite) kolsyra och humlebeska som rensade gommen när jag tog en klunk öl. Detta ska göras om. Förhoppningsvis många gånger!

Bara ölen då?

Utseende: Litet skum, röd, lätt disig. Skummet som finns håller en bisarr ljus caffe lattefärg.

Arom: Ganska liten arom. Sötma. Lätt rökighet och vanilj, fattoner då! Kryddighet och pomerans, lite bitter engelsk apelsinmarmelad. Lätt syrlig karaktär.

Smak: Stor smak. Mycket sötma, stor maltighet. Tydlig beska i eftersmaken. En rökig ton går genom. Den visar en spritighet som inte är helt angenäm, den biter till lite. Generellt har den stora okomplicerade smaker.

Munkänsla: Stor, fyllig kropp. Den har en tät kolsyrning som bär genom den söta karaktären, samtidigt har den en rökighet som balanserar upp den spritiga smaken. Den blir underligt balanserad.

Jag gillar detta. Skarpt Det blir en stark trea för ölen, tillsammans med maten (vi snackar ju totalupplevelse hos oss) blir det fyra tända stjärnor. Underbart samklang, fantastisk öl.

*****

Låt er väl smaka av denna, det tänker jag göra! Glad nationaldag!

Daniel

Lite Mikkeller Nelson Single Hop IPA

Ett snabbt inlägg, sen tillbaks till förberedelserna för en liten fest vi anordnar.

Vi var ju i Köpenhamn den 27 maj, och väl där provade jag en öl på Ørsteds. Mikkeller Nelson Single Hop IPA.

Den är alltså bryggd med bara Nya Zeeländsk Nelson Sauvinhumle. Den har vissa likheter (i smak och arom då) med Sauvignon Blancdruvan. När jag smakade tyckte jag att det kom fram en del roliga toner, mycket krusbär minns jag särskilt.


Vacker färg, den var nog lite kall egentligen. Jag hade nog uppskattat att få den i kupa också, men nu var det inte så:


Men här måste jag bekänna en sak. Jag skrev smaknoteringar men har tappat bort dom. Jag har letat sen vi kom hem men inte hittat dem. Ölen var riktigt god, frisk och hade en lätt fruktighet. Jag kommer prova denna igen!

Glad nationaldag!

Daniel

fredag, juni 05, 2009

Projekt Dricku, nu händer det grejer!

Jag smakade av projekt Dricku nu. Som ni kanske minns är det ett försök att imitera gotländsk Dricku, men med lite modern variation. Jag bryggde, jäste och satte över till klarning. Den smakade illa. Jag var missnöjd. Jag tillsatte enbär i ett försök att förbättra smaken. Vad hände?

Det funkade! Den smakar bra och nu har den stått på klarning ett tag. Lite längre än jag ville egentligen då jag inte har varit så sugen på att gå och titta till den. Jag var rädd att den skulle smaka illa eller vara infekterad och körde huvudet i sanden, för det man inte vet kan inte skada en.

Jag tog mod till mig och smakade nu. Mums. Enbären har verkligen slagit genom och lyfter upp smaken och bidrar lite till kroppen också. Jag ska tappa över på flaska och se till att kolsyra ganska hårt, för att skapa lite läskande tendenser. Det blir nog riktigt gott!

Daniel

Geuze = vattnig öl? VARNING FARA.

Nu är det illa. Ölnörderiet börjar inverka svårt på min vardag.

Här om dagen skulle jag belöna mig själv med en Oud Beersel Geuze. Sur som attan, magsaft och så. Eller hur?

Nä. Den smakade blask. Lite vattnig! Och detta var första ölen jag provade, inte typ sjunde efter massa sura historier. Mina smaklökar var "intakt." Fortfarande ganska syrlig doft men smaken är närmast lite läskande och ölen känns trevligt lättdrucken, kanske till en cesarsallad på en uteservering på sommaren?

Jag minns många år sedan då jag övergick till att tycka att Guinness inte var mörk och jävlig utan en trevlig, lättsam och frisk sommardryck. Detta, och de ölval som följde denna insikt, var riktigt dyra. Adjö billig öl, "privatimporterad" från Tyskland i någons baklucka. Hej riktigt dyr öl "privatimporterad" från specialbutiker i Köpenhamn i min resväska.

Vad kommer härnäst? Jag vågar inte tänka tanken.

Daniel

torsdag, juni 04, 2009

BrewDog - How to disappear completely

BrewDog How to Disappear Completely. Fake fix douple ipa. 3,5%.

Framsidan av etiketten består av den texten. Bakpå lite historia om att vi började brygga öl för 7000 år sen. Streckkoden på flaskan ser inte ut att vara något som används. Texten är suddig, inte bara för att jag är lite ostadig med kameran, utan etiketten ser ut så. Faktiskt. Den ser ut att vara ur fokus.



Jag beställde denna öl och en till från BrewDogs hemsida. Billigt? Tja, ölens pris var det inget fel på. Frakten (jag lärde mig senare att det är enhetsfrakt) på £40 sved lite. Och det faktum att en flaska var trasig när den kom fram var trist också.

Till provningen ju! Inte gråta över spilld öl!



Utseende: mycket klar, bärnstensfärgad vätska, små och spartansk synliga bubblor, litet vitt skum

Arom: Stor doft av humlekottar, riktigt rå färsk humlekotte. Grapefrukt. Dragning åt svart vinbärsbuske, granträ

Smak: Stor smak av humlen, grapefrukt, citronskal. Beskan river till i eftersmaken och låter mig veta att jag lever.

Munkänsla: Liten kropp med stor kolsyra som låter humlen dominera helt. Obalanserad på ett mycket trevligt sätt. Jag gillar humle! Beskan bärs upp av kolsyran.

Jag tror denna öl ska drickas färsk så inte humlearomen och -smaken försvinner för fort. Bra ursäkt. Det roliga med detta öl är att det är ett folköl. 3,5% alkohol, men det beter sig som ett "riktigt" öl.

Jag gillar denna öl, och jag gillar att jag kan dricka fler av det! Klockren tre tända stjärnor.

*****

Jag gillar undertexten till namnet, fake fix double ipa. Nu vet jag inte, men jag tror att det refererar till en 'fix,' alltså exempelvis av droger eller alkohol. Man får sin fix av en drog. Detta är en 'fake fix' då den innehåller så lite alkohol. Så jäkla mycket humle som jag smakar så undrar jag nästan om det inte är en humlefix egentligen. Humle är ju ändå släkt med en annan planta som gärna torkas och röks...

Mer folköl till folket!

Daniel


Beställning från BrewDog


Jag gillar BrewDog. De startade 2007. De ligger i Skottland. Det visste inte jag när jag drack deras Punk IPA första, andra eller ens hundrade gången. Jag antog att de var amerikanare.

När jag började titta på etiketten lite närmre ser jag att bryggeriet ligger i Aberdeen. Konstigt. Roligt. Punk IPAn är ju riktigt kompetent tycker jag. Allsidig öl med bra beska. Sympatisk. Kan de göra något mer då?

Jag provade Paradox Smokehead lagrad på Islayfat som kom i ett släpp tidigare detta år (tror jag). Jag förde inga anteckningar då, men nog fasen hade jag kameran i högsta hugg:


Jag älskade den. Sedan dess kan jag inte sluta imponeras med deras brygder. Därför behövde jag mer. Jag behövde fler. Jag hittade deras hemsida. Beställ öl? Hmm. Ja!

Tänkt och gjort, jag beställde lite bira. Sex flaskor av en öl, som jag strax ska skriva om, och tre flaskor av en som jag nämnt i förbigående tidigare. Den första är BrewDog How to Disappear Completely och den andra är Mikkeller/BrewDog Devine Rebel.

Beställningen var inga problem, betalningen genom PayPal. Köpet kunde jag aldrig se på BrewDogs hemsida som jag borde kunnat, men jag mailade lite och de sa att det var inne och allt var OK. Bra. Någon vecka gick och jag började fundera på om inte min öl skulle komma snart. Då kom avin i posten, jag kunde hämta mitt paket!

Hurra!



Eller?

När jag hämtade ut paketet kändes botten som kartong som varit blöt. Nej. En av flaskorna ser ut att stå lite misstänkt snett också. Jodå, det har hänt, en flaska har gått sönder. Inte en som jag köpte sex av, utan en jag köpte tre av. Faen.


Och naturligtvis en av de dyrare:



Men det är lugnt, jag är inte bitter. Jag fick sådant trevligt bemötande av de som jobbar på BrewDog när jag beställde. Jag hade beställt två andra saker egentligen. Sen kom jag på att jag ändrade mig och ville ha detta istället, och det skulle kosta några pund mer. Men jag hade redan betalat. Jag mailade och frågade om det gick att ändra, och att jag gärna skulle betala för mig om det var så. Svaret var ordagrant: "Not a problem will get that changed."

Som en parentes tycker jag om en titel på det bryggeriet. Jag mailade lite med James Watt där också, som är lite av en chef. Foten när han skickar mail lyder:

James Watt

Head of Stuff

BrewDog


Jordnära och trevligt. Jag ska njuta av dessa öl. Nästa beställning blir större då det är enhetsfrakt och den var inte billig.


För mer roliga ölar!


Daniel