fredag, september 18, 2009

de Molenprovning på Monks Café

Efter en lång dag på mässan med småsmuttande på en väldans massa roliga öl tog vi oss tillbaks till stan. Carl åkte hem, jag skulle på de Molenprovning på Monks Café kl 20. Jag stack till vandrarhemmet för att göra mig av med packning och byta om. Tack vare underbar service kom jag till Monks lite sent, med andan i halsen, och utan att ha hunnit äta. Man kan inte planera allt.

Menno Olivier (bryggmästaren på de Molen) såg vi knata omkring på mässan med några kollegor. Under provningen hade han mycket gott att säga om Närke Kulturbryggeri. Vi smakade under mässan på Kaggen Stormaktsporter 2007 och 2008. (Recension kommer) Kl 20 skulle de släppa Ekfatslagrad Kaggen. Det missade vi tyvärr, kan vara så att bryggarna slank in och snodde åt sig ett glas. De såg bra sugna ut.

På provningen skulle vi prova fem sorters öl från de Molen. Den avhölls i Monks Cafés chambre separée. Jag ber om ursäkt för bildkvalitén, det var mörkt och jag hade bara mobilkamera att tillgå.


Menno frågade oss om vi kunde bryggningsprocessen. Det kunde vi. Skönt, då kunde han prata mer om bryggeriet och hur han jobbar och driver företaget. Det tycker jag personligen är skoj, jag tycker det är intressant att höra om bryggerier ur ett entreprenörsperspektiv.

Det som stod ut var att han är lite av en social entreprenör. Många människor som arbetar på bryggeriet har någon form av handikapp. I Holland anser Menno att dessa människor skyfflas undan, att man helst inte ser dem. Han gör tvärtom och sysselsätter dem och han verkar nöjd med detta. Han får (ett mycket litet) bidrag för detta, men det är inget vinstprojekt. Bra gjort!

Till provningen. Den första ölen vi provade var hans Fris & Fruitig. En öl i lambicstil med körsbär. Inga stora överraskningar. Den är röd. Han har bryggt ett "vanligt" öl och fört över det till ekfat och stoppat i lite brett och en massa körsbär. Det får jäsa ut och voilà! Han berättar att han själv inte gillar såna riktigt sura öl. Detta är hans tolkning och den som funkar för honom.


Jag tycker den är god. Den har en välkomnande doft och ett vackert utseende. Smaken är ganska liten men trevlig. En eftersmak av mandel. En bordsgranne föreslår att denna kommer från kärnorna i körsbären. Menno föreslår att det är troligare att det kommer från ekfatet.

Vidare till nästa öl, Donder & Bliksem.

Nu kanske ni är, liksom jag var, förvånade över etiketten. de Molen ska ju ha såna svart/vita etiketter med text på och så. Visst. Vi får förklarat för oss att alla "standardöl" som han ska försöka ha tillgängliga hela tiden har en etikett som Donder & Bliksem. De med vit etikett och svart etikett kommer vara specialare.

Detta är de Molens variant av pilsner. Den humlas enbart med Saaz och har en tydlig metallisk smak. Mycket trevlig. Som festlig extrainfo berättar han att i USA marknadsförs denna öl som en dubbelbock, för att ingen skulle köpa en "vanlig lager" för vad den kostar där. Man får vara lite pragmatisk.

Vidare till Vuur & Vlam som hade ett mycket rikligt skum!


En trevlig IPA som hade mycket mer stävbeska än jag väntat mig. Inte riktigt min favorit, så jag går raskt vidare till nästa öl.

Barleywinet Heil & Zegen. Härlig doft och smak. Jag hittade min rätta ölnördidentitet nu. Hela bordet tyckte att det var en extrem öl och att den var jobbig och tung. Jag kontrade med att visst hade den en aggressiv sötma alldeles i början, men den avslutade ganska klent! Inte så mycket kropp som fyller upp efter den första sötman. Lite besviken blev jag allt.

Sedan till den sista ölen. Finalen. Hemel & Aarde. En svart imperial stout bryggd på en liten andel Bruichladdichmalt, enligt Menno "the most heavily peated malt." Kul!

Japp. Rivig. Stor. Underbar. Mycket choklad och beska. Inte alls så spretig som jag förväntade mig.

Jag blev imponerad av det samlade sällskapets kunnighet i öl och intresse i att fråga ut Menno Olivier vad det gäller olika processer och hur man arbetar strategiskt med produkterna för att dels göra öl som går att sälja och dels öl som på något sätt representerar det man som bryggare vill göra och kan vara riktigt stolt över. Till syvende och sist säger han trots allt att han bara gör sådan öl han tycker om. Totalt sett: En upplevelse!

Daniel

6 kommentarer:

  1. Intressant läsning! Kom precis hem från en Struiseprovning på Monks. Delar upplevelserna av en kunnig publik och ett bra arrangemang. Återkommer med en text om provningen i början av nästa vecka.

    SvaraRadera
  2. Heil & Zegen är en dubbel IPA och inte ett Barley Wine. Finns odds för att Menno Olivier bjöd på kassa flaskor för jag har köpt några flaskor på Ölbutikken som helt eller delvis saknat kolsyra och humle och som varit väldigt söta. Inte helt värdelöst men långt från en DIPA.

    SvaraRadera
  3. Under provningen sa han att det var en korsning mellan en barley wine och en ipa. Den saknade helt kolsyra, hade mycket lite humlekaraktär men stor beska.

    Nu lägger jag inte in någon värdering om hur ölen blev så eller hur den 'ska' vara. Om bryggmästaren säger att han är nöjd med den får jag köpa det. Sen är ju han bevisligen pragmatisk (jämför pilsner och dubbelbock) så han kanske tog några kassa flaskor och tänkte att några dumma svenskar inte skulle bry sig. Men det vet jag inte och jag försöker att inte vara så cynisk i mitt liv.

    Dubbel-IPA eller korsning eller vad som nu var meningen tyckte jag att den var en hygglig barley wine och helt usla de andra så jag skrev barley wine.

    Daniel

    SvaraRadera
  4. Intressant. På Ölfestivalen i Köpenhamn fick jag pröva Heil & Zegen och då var den välkolsyrad och humlig som rackarn, i stil med en välbryggd amerikansk DIPA.

    Lite senare köpte jag några flaskor på Ölbutikken som helt saknade kolsyra och efter det har jag prövat två till med samma resultat. Ölet smakade inte alls som på festivalen och min första reaktion var att De Molen hade problem med sin tappning. (Alla problem som jag haft när jag köpt flaskor av De Molen har varit när jag köpt 330 ml.)

    Mailade Menno och frågade om de hade problem med kolsyran i sina 330 ml flaskor och enligt honom skulle de inte ha det. (Vänlig som han var så erbjöd han sig att ersätta dem.) Vid detta tillfälle så skrev jag också att ölen inte smakade ett dyft som en IPA/DIPA och då fick jag inte något svar att det skulle vara en Barley Wine/IPA utan kolsyra.

    Min slutsats är att a) Menno har ändrat receptet, b) han kör en fuling precis som du var inne på och serverar kass öl eller c) … kom inte på något att skriva under c;-)

    Summa summarum så bråkar jag inte med en bryggare om vilken stil av öl de har bryggt eller liknande, kan bara konstatera att när jag prövade den första gången var det klart en väldigt välhumlad IPA, tror även att det är det som står på flaskan, och alla andra gånger jag har testat den har det varit ett söt, okolsyrad rätt tråkig Barley Wine.

    /Markus

    SvaraRadera
  5. Jag har en alternativ c.

    På festivalen, provade du från fat eller flaska? Jag har varit med om felmärkta kranar tidigare, kanske något sådant som hänt? För egentligen har du ju bara fått en avvikande öl, den första!

    Daniel

    SvaraRadera
  6. Iof inte omöjligt eftersom det var på fat men det verkar ju konstigt om Menno erkänner att flaskorna jag fått var defekta när de saknade kolsyra och smakade mer som ett Barley Wine än en IPA. Om man läser på De Molens hemsida så kan man se att dem där säger att ölet är en IPA/DIPA:
    http://www.brouwerijdemolen.nl/index.php/nl/component/content/article/111-de-molen-heil-a-zegen.html

    Har haft problem med den ekade Hel & Verdoemenis på 330 ml flaska, vid ett tillfälle har den också saknat kolsyra, så jag tror helt enkelt att De Molen inte ha fått fason på flasktappningen.

    /Markus

    SvaraRadera