Great Divide Oak Aged Yeti

Jag blev jätteglad den 1 oktober, när Yeti kom in i ordinarie sortiment. En fantastisk öl på många sätt. Nu den 1 november kom den ekade versionen. Jag har svårt att se hur Great Divide ska lyckas förbättra Yetin, men jag är inte den som inte provar!

Yetin, grundölet, tyckte jag så här om:

Tokgod: Jag är lite partisk, jag älskar denna stil. Välhumlad imperial stout gör mig lycklig. Jag tycker inte detta är en svart IPA (eller vad det nu ska kallas), utan snarare en humlad imperial stout. Kroppen är härligt stor, chokladig, närvarande. Alkoholen är respektingivande men inte påträngande, vare sig i smak eller arom.

Här talar vi om en ekad version av Yeti. Jag utgår från att det är ekflisor, annars hade de nog skrivit barrel-aged eller något liknande. Just flisning har Great Divide gjort även men en DIPA som kom samtidigt, 16th Anniversery. Ett billigt och snabbt alternativ till fatlagring.

Jag tänkte försöka bedöma ölen för sig själv, men jag hade svårt att låta bli att jämföra den med Yetin i slutändan. Här är en flaska som är dubbelt så stor och drygt tre gånger så dyr. För de extra pengarna vill jag bli lite nöjdare!

Det är också på sin plats med en brasklapp, jag gillar färska humliga öl. Jag uppfattar Yeti som en öl som har den färska humlen som en styrka. Jag inte är säker på att en mindre humlig variant av den, som Oak Aged KAN vara, skulle vara bättre. Detta behöver inte betyda att du inte kommer att gilla den.

Great Divide Oak Aged Yeti Imperial Stout [RB]

Utseende: Halvhögt brunt luftigt skum. Vätskan som rinner från flaskan ser alldeles svart ut, men i glaset ser jag att den är djupt röd, åt det bruna hållet. Jag inbillar mig att denna öl är mörkare i färgen än Yetin jag provade.

Arom: Medelstor arom. Kemisk, syrlig och en mycket närvarande alkoholdoft. Lätt vanilj och choklad efter att jag vant mig vid den osympatiska kemiska karaktären. 

Smak: Stor smak. Mycket trevligare än aromen. Smaken domineras av choklad, brända toner och grapefruktskal. Jag letar men har ärligt talat svårt att hitta vaniljen som det talas om. Kanske mot det sista av smaken, men den är riktigt dold. Alkohol finns det gott om däremot.

Munkänsla: Halvstor kropp. Torr avslutning, mycket närvarande beska. Kolsyrningen är närvarande och bidrar med en del syrlighet. 

Bra: Chokladen och grapen är närvarande, men jag tycker att beskan tar över väl mycket. Lite bränt men mycket alkohol och något kemiskt i aromen gör mig tveksam till ölen. Varför jag inte hittar någon vanilj, eller något tecken på trä, gör mig konfunderad. Jag känner bara en Yeti som blivit av med sin fräschör.

Detta sagt, är det en hyggligt intressant öl, även om jag inte tycker den är alls lika prisvärd som originalet. Jag tycker dock att ölen får lite kemiskt osympatiskt i aromen och att alkoholen tar över för mycket i smaken, kanske där ektonen ska vara, eller har varit. 

Daniel @SchnilleDaniel / Schnille på Facebook