onsdag, september 01, 2010

Det är inne med tuppkam! Mohawk Stitch & Barley Wine

Idag var det nyhetssläpp på Systembolaget. Många öl blev det som skulle lanseras idag. Oktoberfestöl, alkoholfria, höstöl och några specialare. Trevligt med lite variation. Jag är lite skeptisk till några av ölen i släppet.



Höstlagrarna känns inte jätteintressanta men jag är inte den som inte vill bli överraskad. Avery The Maharaja är nog aningen trött redan, den bryggdes i mars i år. Sex månader senare hittar vi den på hyllan. Jag som älskar tokhumlade öl kommer nog bli besviken. Jag vet inte varför jag köpte den egentligen, jag är nog lite hopplös gambler. Tänk OM den är bra!

Nils Oscar Brown Ale köpte jag för att jag blev nyfiken. Sigtuna Black October provade jag förra året och blev lite förtjust i den. Avery Seventeen bryggdes i maj och borde kunna ha lite humlekaraktär kvar, jag hoppas på det i alla fall. Sen tog jag de två efterlängtade ölen från Mohawk.

Stefan Gustavsson tillsammans med Wicked Wine har ett gäng öl under sina bälten nu, med varumärket Mohawk, eller tuppkam på ren svenska. Första ölen gillade jag, Rye IPA [Schnille]. De andra två som kom var jag mindre förtjust i: Extra IPA [Carl gillade den] och Summer IPA. Den senare föll mig åtminstone så mycket i smaken att jag köpte några flaskor i sommar.

Nu den första september kommer två till, Stitch och Barley Wine. Bryggning på Sigtuna Brygghus känns stabil. De har koll på processerna och jag hittar inte så många konstiga hussmaker jag inte uppskattar i Sigtunas öl.

Den första jag provar är portern, Mohawk Stitch. Utöver lite rolig malt har de även haft i lite honung, för "terroirens" skull och muskovadosocker. Humlen kommer från tre länder: England, USA och Tjeckien.



Mohawk Stitch [RB]


Utseende: Mörkt röd vätska med stort luftigt smutsbrunt skum som snabbt lägger sig. Vätskan är klar men för mörk för att se om det finns synlig kolsyra.

Arom: Inte jättestor doft. Jag tycker det doftar chokladmalt med en aning svartmalt. Choklad och lite syrlighet alltså.

Smak: Halvstor smak. Kaffe och choklad dominerar smaken i början, för att sedan gå över till lite grönare toner, då citron och lite grapeskal. Eftersmak av kallt kaffe.

Munkänsla: Relativt lätt kropp, tät kolsyrning. Det finns en lätt aning av restsötma, men till stor del är ölen torr.

Köpvärd: Nja, jag tror inte att jag är så jätteförtust i denna öl. Det känns som den saknar något, kanske lite fatlagring skulle ge den en större karaktär som jag skulle uppskatta mer. Jag tycker mig ha hört att Stefan skulle testa sig på detta, hoppas det stämmer.

Vidare till nästa öl som släpptes idag i denna serie! En öl som jag sett fram mot, ett svenskt maltvin, och dessutom på den kompetenta storleken 33cl. Med en öl på 10,5% alk är det kanske inte så att man tar den ensam men det är inte dumdristigt som med exempelvis Avery Hog Heaven, eller Three Floyds Behemoth som kommer på 65cl flaska. Nynäshamn släpper sin kompetenta barley wine Bötet på 25cl flaska.

Beskrivningen ger till känna att det är Pale Ale- och pilsnermalt samt Munich- och Crystalmalt. En ganska enkel maltprofil, men det borde funka att hålla det enkelt. För att fortsätta på "less is more" har Stefan bara använt den engelska Goldinghumlen, kallad EKG i "folkmun," alltså East Kent Golding. Bitterhumle, aromhumle och dessutom torrhumling!

Jag vill minnas att jag inte älskar EKG. Detta sade jag också om Amarillo innan jag provade Oppigårds 7th Anniversary på Stockholm Beer förra året, en alldeles underbar bekantskap som fortsatt då samma öl serveras under namnet Amarillo Spring nu. Nu till maltvinet!

Mohawk Barley Wine [RB]


Utseende: Klar, med lätt disighet. Mörkorange till lätt röd vätska. Litet off-white skum som snabbt försvinner.

Arom: Halvstor arom. Amaretto, jäsande lussekattsdeg, alkohol.

Smak: Stor smak. Allra först är det torkade aprikoser, sedan blir går det till amaretto och en påträngande alkoholsmak.

Munkänsla: Söt öl, lätt kolsyrning. Lite beska på tungan och alkohol som lyfter upp lite smak till gommen. Allmänt len vätska.

Inget särskilt: Det är bara EKG-humle i denna öl, jag gillar inte EKG vilket väl får anses vara ytterligare bevisat nu. Jag är heller ingen stor följare av engelsk barley wine. Gillar du båda dessa kommer du älska Mohawk Barley Wine.

Ännu tycker jag inte att Stefan överträffat sin första öl, Mohawk Rye IPA som jag var riktigt förtjust i. Synd att det inte går att hitta den nu. När jag tänker efter nu har jag provat fem öl från Mohawk men bara gillat en av dem. Ska jag sätta mitt hopp till Mohawk Blizzard Imperial Porter som kommer 15 november? Det är ett tag kvar tills dess så bitterheten över de 63,20kr som dessa öl kostade mig kanske har sjunkit undan då.

Jag vill gärna höra vad ni tyckte om ölarna! Kommentera gärna! 


Daniel @SchnilleDaniel / Schnille på Facebook

3 kommentarer:

  1. Lät ju sisådär med bägge ölen, nå det återstår att se vad ens egna smaklökar har att säga.

    SvaraRadera
  2. Håller med om att den bästa Mohawk (tills nu i alla fall) är Rye IPA. Får se när jag testat de Stitch och Barley Wine som inhandlades igår i Focus. "Barley wine sa du? Är det mörkt eller?" -Kunskapen hos personalen imponerar som alltid när man dristar sig till en fråga.

    SvaraRadera
  3. Drack Barley Wine igår, då jag lutar åt amerikanska barley wine och precis som du inte finner EKG att vara den trevligaste humlen så var det inget för mig. När jag hörde att det skulle komma ett barley wine i Mohawk-serien hoppades jag på amerikanska influenser, precis som Extra IPA:n har. Tänkte mig en svensk Behemoth men tji fick jag. :)

    SvaraRadera