Pliny the Elder - världens tredje bästa DIPA?

Ölvärlden är som så många andra områden full av hype, det vill säga (ouppnåeligt) höga förväntningar. Vissa öl, framförallt ifall de är tillräckligt svåra att få tag på, skickas upp i skyn likt en raket. En sådan öl är Russian Rivers Pliny the Elder, rankad av Ratebeer som världens tredje bästa DIPA. Jag och Daniel har fått tag på en flaska med endast 33 dagar på nacken.

Plinius den äldre

Pliny the Elder, Gaius Plinius Secundus, eller helt enkelt Plinius den äldre var en mångsysslare av rang som levde i Rom mellan år 23 och 79. Under sina 56 år hann Plinius med att vara författare, advokat, naturfilosof samt prefekt äver en del av den romerska flottan. Mest känd är han för att ha författat encyklopedin Naturalis Historia.

Det är i Naturalis Historia vi finner ölkopplingen, förklaringen till att Russian River valt att att uppkalla sin öl efter Plinius. Det sägs nämligen att den för ölen så nödvändiga växten humle fick sitt botaniska namn av den gode Plinius. Lupus salictarius (ung. vargen bland videträden) kallade han växten. När senare den store svenska botanikern Carl von Linné skulle namnge växten utifrån sitt eget system gav han den släktnamnet Humulus från svenskans humle och hämtade artnamnet från Plinius benämning - Lupulus.

Som ofta med hypeade öl är det med skräckblandad förtjusning man provar den. Det är sällan jag kommer över en sådan ovanlig och högt rankad öl. Inte var den gratis heller. Att köpa en IPA eller DIPA är dessutom alltid ett risktagande. Som ni säker lagt märke till är både Daniel och jag humlehuven. Vi är smått beroende av koncentrerad humle i flytande form. Tyvärr ska den i APA, IPA och DIPA var så färsk som möjligt. För mig brukar smärtgränsen ligga kring en månad. Jag tycker att de flesta ljusa humledominerade ölen tappar för mycket efter det.

Russian River delar vår uppfattning om vikten av att dricka sådan öl färsk. Pliny the Elders etikett är fylld till bredden av uppmaningar som på olika sätt försöker få konsumenten att dricka upp innehållet så fort som möjligt: Consume Pliny fresh or not at all!

Vi visste sedan innan att flaskorna med Pliny the Elder skulle vara färska. Frågan som höll oss vakna var hur färska. När vi väl får tag på flaskan stillas åtminstone den farhågan. 33 dagar sedan buteljering. Det får till och med jag godta som en färsk öl. Förväntningarna är på topp. Lever den gamle Plinius upp till hypen?

Russian River Pliny the Elder

Det första som slår oss är att ölen doftar förvånansvärt lite. Då menar jag inte lite i förhållande till vad man kan vänta sig från ett amerikanskt humlemonster, utan lite i förhållande till en helt vanlig öl. Oppigårds Spring Ale doftar mer - en pale ale på 4,9 %.

När näsan bokstavligt talat doppas i glaset visar sig en liten och riktigt trevlig doft. Det är framförallt kådiga grankottar som slår igenom. Det finns även en sötfruktighet av apelsin och ananas.

I munnen är det helt klart granbeskan som dominerar. Beskan är tämligen hög men balanseras helt och hållet av ölens maltbas. Utöver grankottarna finns det en örtighet, gräs och lite frukt.

Bättre: Det är helt klart en välgjord och god öl. Men världens tredje bästa DIPA? Inte i närheten. Jag har druckit flera dipor, svenska, danska, skottska och amerikanska, som slår den här flaskan Pliny med hästlängder. På rak arm kan jag nämna Dugges Never mind the Bollox!, Mikkellers I Beat yoU, Brewdogs Hardcore IPA och framförallt Port Brewings Hop 15.

Så om du hittar en Pliny the Elder? Drick den. Den är god. Men jobba definitivt inte ihjäl dig för att få tag på den. Då finns det mycket bättre öl att få tag på!

Tillägg, Daniels provning av flaska nummer två:

Temperatur: 10,2°C Dricks i 21,5cl ISO-glas. Mycket litet tryck i flaskan. Vätskan är helt klar, små bubblor och ett litet luftigt skum.

Doften är liten. Passionsfrukt och mango samt lite gran.

Smaken är större. Härlig stor grankåda, ananas, söt och mogen mango.

Kolsyrningen är låg, kroppen något större än medelstor, det finns en tydligt markerad beska som ligger som en bra baslinje, men den tar inte över. En lätt sötma i kroppen ackompanjerar grankådan väl.

Bättre än den första flaskan? Ja det tycker jag nog, men inte så det ändrar betyget.

Smaken är större i denna flaska och nu kan man ana vad som kan ha funnits i aromen tidigare. Om den tappat så mycket på grund av tiden (37 dagar) eller om den fryst i transporten vet jag inte, men det är trist. Enda lösningen är att åka dit och prova på plats!