Porterfestival och Ölrepubliken

[För festivalen 2010, se här.]

Då var det min tur att få iväg ett inlägg. Daniel har, som ni kunde läsa igår, lämnat kalla Sverige för varmare breddgrader. Snart kommer han hem till regnet igen. Själv har jag haft en väldig massa att göra. Att läsa en och en halv-fart på universitetet och jobba extra vi sidan av har visat sig ta lite fokus från bloggandet. I alla fall den senaste veckan med två seminarier, ett paper och en hemtenta med tillhörande tjocka böcker att plöja igenom. Fast snart lugnar det ner sig, ett tag i alla fall.

Det innebär inte att det har varit torrt i strupen. De senaste dagarnas portervecka på Bishops har fått ett antal besök. Som vanligt var det roliga fat påkopplade. Jag tycker dock att vi göteborgare har druckit alldeles för dåligt. Det var ganska seg rotation på faten. Vissa fat stod på i åtminstone tre dagar. Det märktes exempelvis på Hornbeer Caribbean Rumstout. Dag ett var den riktigt trevlig med mycket choklad och en tydlig söt romkaraktär. Bättre. Dag två var den lite trött och dag tre luktade den kodynga och smakade platt. Hur kommer det sig att fat blir så mycket sämre under tiden de står på? Det borde väll inte ha att göra med syre i alla fall (som med öppnade flaskor) då det hela tiden fylls ut med kolsyra? Någon som vet?

En öl jag var nyfiken på sedan tidigare var Mikkeller Mandeøl, ölen som kommit till efter ett initiativ från Brill. Tyvärr var jag inte särskilt imponerad. Doften bådade gott med mycket honungskaka och hårdrostade kaffebönor. Kaffet kom tillbaks i smaken tillsammans med choklad, bränd malt, beska och en riktigt oangenäm smak av Vicks halstabletter med honungssmak som tyvärr dominerade hela smakupplevelsen. Betyget stannar på ett svagt Bra.

Höjdpunkten under porterveckan var helt klart en provning med Otto Lundell från Porter Drinkers Association. Egentligen var jag och Ingo på väg att gå efter att ha kommit fram till att inget nytt kopplats på. Då kommer Otto förbi och säger att han ska köra en extra provning, han behöver bara fyra pers. Jag gissade att Victor med kompis som satt och smuttade på var sin öl vid bardisken kunde tänka sig ett par kul flaskor, särskilt med tanke på vad som skulle bjudas: Närke Stormaktsporter 2005 och 2006 samt Gourmetbryggeriet Grain Barrel Stout 2006. Självklart var de på.

Vi bänkade oss vid ett pyttelitet bord i källaren där knappt fyra personer kunde tränga sig in med Otto vid sidan av. Otto började med att hälla upp Stormaktsportern från 2005. Släktskapet med Kaggen var uppenbart med en massa honung och plommon i doften och tät härlig smak. Nej, mer än några lösryckta ord lyckades jag inte få ner på pappret. Tokgod var den i alla fall. Stormaktsportern från 2006 var helt annorlunda. Istället för honung var det Champis i doften. Smaken var något klenare. Vi diskuterade om den stora skillnaden kunde förklaras med lagringstiden, men kom fram till att det var troligare att skillnaden låg i bryggningen. Stormaktsportern bryggs trots allt sällan och i ganska liten volym. Bättre blev betyget. Sist blev det Grain Barrel Stout 2006. Snygg, som Victor beskrev den. Tror att det var hans favorit. God var den, även om Stormaktsportern från 2005 var snäppet bättre. Betyget blir i alla fall Tokgod där med.

I torsdags hann jag med en bit mat och ett par öl på Ölrepubliken. Det var fullt med folk. En härlig mix av olika människor. In beställdes en Gustafssons burgare som är så god på The Rover. Hur smakade republikens tappning? Ja, den var nog aningens bättre. De har ökat på senapen lite. Passade riktigt bra. Till burgaren drack jag min svenska APA-favorit: Dugges Celebration Ale. Lika god som vanligt. Innan jag gick bekräftade Niklas att de fått in ett par fat Cantillon Kirek. Härligt, ett av mina absoluta favoritöl. De meddelar på Facebook när fatet kopplas på. Jag lär hänga på låset! Nu undrar jag bara när alla snygga tavlor ska komma upp på väggarna?


Carl