Inköpslista 1 mars 2010

Då var det åter dags för ölsläpp i det tillfälliga sortimentet. På måndag släpps följande i Systembolagets tillfälliga sortiment:

2010-03-01
1408 Ocean Eko Pale Ale. Sverige, 50 cl, 28,40 kr. [RB]
11719 Ichtegems Grand Cru, 2007. Belgien. 75 cl 59,50 kr. [RB]
11724 Nynäshamns Bötet Barley Wine, 2008. Sverige, 25 cl, 33,50 cl [RB]
11725 Schneider Aventinus Weizen-Eisbock. Tyskland, 33 cl, 31,90 kr [RB]
11726 BrewDog Stone Bashah. Storbritannien, 33 cl, 38,40 kr [RB, Schnille]
11727 Brooklyn Black Chocolate Stout. USA, 35,5 cl, 19,90 kr [RB]
11736 Mohawk Rye IPA. Sverige, 50 cl, 35,80 kr [Schnille] - Wicked Wine, Stefan Gustavsson på Slottskällan

En helt klart stabil laguppställning. Ocean Eko Pale Ale har jag köpt flera gånger. Det är en brittisk pale ale, vilket påminner ganska mycket om en bitter. Mycket malt och småkakor. Trevlig och inte allt för stark.

Jag tycker att det görs allt för lite barley wine av svenska mikrobryggare. Nynäshamn har hållit på ett par år nu med sin Bötet. En honungsfruktig välbalanserad barley wine. Blir nog ett par flaskor för att glömma bort.

Den vanliga Aventinus tycker jag är trevlig. Blir intressant att testa hur storebror isbocken på 12 % smakar.

Black Chocolate Stout är rejält prisvärd för 20 spänn. Jag gillar den starkt. Ölen smakar verkligen en massa mörk choklad, trots att ingen choklad tillsats. Jag brukar låta ölnoviser testa den för att visa vad man kan skapa för smaker med ett gott hantverk och bra råvaror. Det blir några flaskor. Fick precis slut på min sista.

Mohawk Rye IPA testade vi häromdagen. Jag köper ett gäng. Misstänker att den kommer att gå ganska väl. I alla fall om de stora tidningarna och Bengan får nys om den. Får se, tyvärr kom den tydligen inte med på den ordinarie journalistprovningen.

De ölen jag hoppar blir nog Ichtegems och Bashah. Ichtegems är en sur ale. Halvsura öl brukar jag bli missnöjd med. Kan inte låta bli att jämföra all sur öl med Cantillon. Där står sig Ichtegems slätt. Bashah testade jag häromdagen. Tyckte mest att den smakade beskt, inte så mycket mer. Nästan inga andra smaker och inte mycket doft. Daniel tyckte något bättre om den. Läs hans recension här. Där framgår det bland annat hur det kommer sig att ölen heter Bashah: Black As Sin Hoppy As Hell.

Bra att det inte blir allt för dyrt. 15e kommer förutom påskölen, där Sigtuna och Dugges känns mest spännande, både Founders Centennial IPA och Breakfast Stout samt fatlagrad BORIS The Crusher. En sammanställning av årets kommande nyheter finns här.

[Daniels tillägg]

Jag ska definitivt köpa på mig några Mohawk, en fantastiskt färsk svensk torr IPA, någon Black Chocolate Stout för att spara på (och prova en nu), och en hög Bötet Barley Wine. Jag provade även 2008 årgången på mässan och den var fin. Den var inte i klass med 2007 som var orimligt god (och blev SHBF Bästa Svenska Mikrobryggda öl 2009). Jag ser att det finns ganska gott om den i mina butiker så den ska väl finnas kvar när jag går och handlar.

Bashah är en samarbetsbryggning mellan BrewDog och Stone. Black belgian style double IPA. Namnet, Bashah. Vad i hela friden står det för? Black As Sin Hoppy As Hell. Okej då. Bashah får den väl heta då. Hur det uttalas kan man diskutera, men i filmerna ges ett förslag.

Stone gjorde en film om när de åkte över Atlanten och gjorde samarbetsbryggningar med BrewDog och Nøgne:



Del två i historien om Bashah:

Vi provade denna öl som caskversion på mässan i Stockholm i höstas. Den var mycket trevlig, med en väl närvarande humlebeska och -smak. Exakt var humlen kommer från kan utläsas här i bilden till vänster.

Sjukt mycket humle blir det, och ganska mycket högalfasyrehumle.

Bilden är snodd från BrewDogs blogg om bryggandet av Bashah.

BrewDog/Stone Bashah

Utseende: Litet ljusbrunt skum. Mörkt vinröd vätska.

Arom: Halvliten doft. Choklad och en lätt fruktighet av blå bär och en lätt sötma.

Smak: Stor smak. Smak av mörk choklad och kaffe, lätt av citronskal. Hygglig beska och en närvarande spritighet.

Munkänsla: Något liten kropp, markerad beska och halvtät kolsyrning. En lätt sötma finns i ölen.

Detta verkar smaka som ett mellanting av smaker och stiler, lite som en blend av porter och dubbel IPA. Den har bra smaker av porter med chokladen, av DIPA med citrushumle och sötma och har en estrighet från den belgiska stilen.

Bra: Personligen tycker jag den är mer rolig än god. En kul idé som de lyckats genomföra tekniskt korrekt, men jag föredrar nog lite mer stilrena öl. Jag tycker kroppen var för lätt för att kunna bära smakerna av choklad, kaffe och för att kunna klara alkoholen.

För 38,40kr per flaska hade jag köpt en för att prova, men nog inte köpt fler efter det. Denna öl är inte min kopp te. Jag är verkligen inte förtjust i de belgiska estrarna i stort, så jag är nöjd att de inte tar så stor plats i glaset jag provar. Detta sagt passade den mycket bra tillsammans med chokladfondant och kanderad frukt. Passar bättre med mat än som en öl att dricka för sig själv alltså.

Daniel

Mohawk Rye IPA - råg-IPA är gott

På måndag släpps en öl som jag har varit riktigt nyfiken på sedan jag först fick nys om den i november. Mohawk Rye IPA är den senaste i raden av öl tillverkade för Wicked Wine enligt Stefan Gustavssons recept. Den här gången är det Slottskällan som har stått för bryggningen.

Korn och vete är vi vana vid i våra öl. Havre är ganska vanligt i porter och stout då man vill ge ölen en krämigare och fylligare kropp. Råg hör däremot till ovanligheten. Enligt Wicked Wine har rågen använts i syfte att balansera upp den höga beskan i IPAn och därmed göra den fräschare. Råg ska tydligen ge en mintig karaktär.

Mohawk Rye IPA - 7,5 %

Mina farhågor börjar redan skingras när jag försiktigt doftar på ölen. Doften är nämligen riktigt imponerande. Kiwi, solmogna apelsiner och tallkoda visar sig vara en härlig kombination. Det hela rundas av med jordgubbssylt.

Det första som slår mig när jag dricker ölen är hur den känns i munnen. Både smaken och munkänslan är riktigt len. En medelstor beska i blodgrapestil bäddas in av fräsch eukalyptus och pomerans. Smaken är påfallande krispig utan någon störande jästighet.

Munkänslan är medellätt. Av den höga alkoholen märks inga spår. Fylligheten består främst av den lena fräscha känslan samt den angenäma beskan. Kolsyran är, inte helt oväntat efter frysningen, låg.

Bättre: Jag är riktigt imponerad. Det här var en ny IPA-upplevelse för mig. När ölen släpps på måndag kommer jag att bära hem ett gäng flaskor. Det blir intressant att se hur den smakar utan att först ha frysts ner. Jag misstänker att något mer kolsyra kan lyfta ölen ännu ett snäpp. När jag först läste om mintigheten blev jag skeptisk. Stefan Gustavsson visste precis vad han gjorde och har hittat helt rätt.

Det här bådar gott inför vad som komma skall. Rye IPA är en del av en Mohawk-triliogi. 24 mars tar Mohawk Extra IPA plats i det fasta sortimentet. Till sommarsläppet 3 maj kommer Mohawk Summer IPA. Gött!

Schnilles kryddiga kök - schmaskig chili

Häromdagen testade jag Dugges Spring Beer. Utan något till upplevde jag den som för lätt i smak och kropp. Samma sak gällde för Oppigårds Amarillo Spring. Samtidigt är tanken att de två ölen ska drickas till det heta kryddiga köket. Att då testa ölen utan något till känns inte optimalt. Därför har jag för er läsares skull, utan någon tanke på mig själv, lagat min schmaskiga chili. För att ni ska kunna testa om jag har något att komma med eller endast är vilsen i nattmössa följer receptet längst ner.

Den schmaskiga chilin har en kraftig hetta som rullar ner i halsen och hänger kvar länge. Den är däremot inte så stark att det gör ont i munnen. Alla smakerna kommer fortfarande fram, även om det blir tämligen hett.

Amarillo Spring passade väl till chilin. Den bäriga humlen lättade upp och den markerade beskan rensade smaklökarna. Jag tyckte däremot att kroppen i sammanhanget var för stor. Till sådan här mat vill man gärna kunna dricka ett par glas.

Dugges Spring Beer passade däremot perfekt! Jag hade inte längre någon tanke på att den skulle vara för lätt. Citrushumlen tog ut en del av hettan samtidigt som den lätta kroppen svalkade väl. Mikael Dugge har träffat helt rätt!

Schmaskig Chili

med guacamole, bönsallad och tortillabröd

[4 stora portioner]

Schmaskig Chili
1 kg högrev
140 g skivat sidfläsk
1 burk krossade tomater
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1 röd spansk peppar
1 torkad chipotle
1 jalapenjo
1/2 tsk spiskummin
4 dl Youngs Double Chocolate Stout

Skär bort fett och hinnor från högreven. Skär sedan köttet i sockerbitstora delar. Finhacka lök, vitlök, pepparfrukten, chipoteln och jalapenjon.

Mät upp 4 dl Double Choclate Stout. Häll resterande i ett glas som du dricker ur under matlagningen. Viktigt.

Skär sidfläsket i mindre bitar. Stek det i en gryta, helst emaljerad gjord i gjutjärn, tills fettet smält. Plocka upp fläsket och lägg åt sidan. Stek högreven i grisfettet i omgångar så att det får fin färg. Ha inte i för mycket åt gången. Lägg åt sidan.

Fräs den gula löken och låt sedan chilifrukterna och vitlöken svettas i grytan någon minut. Lägg till sist i alla ingredienserna i grytan och koka upp.

Ställ grytan i 120 grader varm ugn med locket på. Låt stå i 6 timmar. Ta därefter ut grytan och låt stå i kylen i en dag eller två.

Innan servering kokar du upp chilin utan lock och reducerar ner till önskad konsistens, tar ca 1 timma.

Guacamole
4 avokado
3 vitlöksklyftor
olivolja
salt

Mosa avokado. Blanda i pressade vitlöksklyftor. Häll i en skvätt olivolja och salta efter smak.

Bönsallad
1 burk kikärtor
1 burk cannellinibönor
1 rödlök, finhackad
olivolja
balsamvinäger
salt
svartpeppar

Blanda ihop bönor och lök. Häll i en skvätt olja och vinäger. Salta och peppra.



Tortillabröd (8 st)
5,5 dl mjöl
1 tsk salt
1/3 tsk bakpulver
50 g smör
1,5 dl varmt vatten

Blanda samman mjöl, salt och bakpulver i en skål. Tillsätt smöret och blanda ihop till en gynig massa med händerna. Tillsätt det varma vattnet och blanda samman till en smidig kladdfri smet. Justera med mer mjöl eller vatten om det behövs. Lägg över en handduk och vänta i 15 min.

Fördela degen till 8 bollar. Ställ en torr stekpanna, helst i gjutjärn, på medelstark värme. Vänta tills pannan är genomvarm. Kavla ut en boll i taget och lägg den i pannan. Stek i ca 1 minut på varje sida. När brödet är klart ska det ha gyllenbruna fläckar. Justera värmen om det behövs.

Smaklig spis!

Sigtuna Vårweizen - Amerikansk veteöl

Näst på tur från Systembolagets vårnyheter står Sigtuna Vårweizen. Sigtuna Brygghus med Mattias Hammenlind i spetsen hör till Sveriges absolut mest spännande bryggerier just nu. När allt för många mikrobryggerier står och stampar tuffar rocktåget utanför Arlanda på som om det vore på väg att lyfta. Under förra årets Stockholm Beer träffade jag och Daniel på Mattias som vi hade en trevlig pratstund med. Han bjöd oss på en hel del färska färdiga öl från fat samt ett par exklusiva provbrygder som skvallrar om vad som komma skall. Ja, ni kan säkert förställa er vad en rockande bryggare full med passion kan hitta på med whiskyfat från Mackmyra. För mer information om Sigtuna Brygghus och dess bryggmästare Mattias Hammenlind tycker jag att ni ska läsa Darrens reportage på BeerSweden.

Sigtuna Vårweizen - 5%

Doften är inte vad man är van vid för veteöl. Skumbananen och koriandern finns visserligen här. Vad som gör det roligare är närvaron av solmogna apelsiner, mandarin och fruktkola. Den amerikanska humlen skojar till det.

Smaken är en kombination av sydtysk veteöl och amerikansk fruktig pale ale. De sötvetiga smakerna finns här, men är nedtonade. Citrusfrukterna och skumbananen från doften återkommer. En mycket lätt beska avslutar.

Munkänslan är krispigare och tunnare än vad veteöl brukar vara. Kolsyran är livlig.

Bra: Sigtuna Vårweizen är ytterligare en nytänkande öl från kompositören Mattias Hammerlind. Tyvärr tycker jag att han varit allt för försiktig med humlen. Jag tror att en mer markerad beska, något mindre kolsyra och något krämigare munkänsla hade lyft ölen ett snäpp till. I vilket fall är det den bästa "amerikanska" veteölen jag har druckit.

Jag ser redan fram emot vad Mattias ska hitta på härnäst!

Dugges Spring Beer - ljus läskande lager

Dugges står oss på Schnille, vilket de flesta räknat ut vid det här laget, riktigt varmt om hjärtat. Som ett av våra två göteborgska bryggerier (ja, Dugges ligger egentligen i Mölndal men vi gör ett undantag) får Dugges tillsammans med Oceanbryggeriet vår lokalpatriotiska stolthet att svalla.

Sedan i höstas har Mikeal Dugge bryggt lageröl som har sålts för fullt i Göteborgs bättre ölpubar. Mest tillgänglig har Lager No 1 varit. Den smakar och doftar som en amerikansk lager borde göra, fylld till bredden med Hallertau Brewers Gold, Cascade och Columbus. Lager No 1 blir tillgänglig i hela riket då den dyker upp i Systembolagets fasta sortiment 23e mars. Till puben Old Beefeater Inn har han bryggt husölen Old Beefeater Inn House Lager som är mer klassisk, lite som en frisk tysk eller tjeckier.

Den senaste lagerölen från Dugges är Dugges Spring Beer. Den släpptes första februari som en del av Systembolagets vårlansering. Tanken är att ölen ska passa till det starka kryddiga köket. Humlekryddningen består av Perle, Cascade och Simcoe. Ölen ska enligt plan, likt resten av vårlanseringen, finnas tillgänglig fram till maj.

Dugges Spring Beer - 4,7%

Doften är är rejält frisk. Sötsyrlig apelsin, passionsfrukt och päron för tankarna till Hawaii-musik och bastkjolar. Lite maltdoft går försiktigt igenom. Fräscht!

Smaken går i samma stil. Det är fruktigt med en massa citrusfrukter och fox-kola. Beskan är förvånansvärt låg för att vara en Dugges-öl.

Fylligheten är lätt och kolsyran medel.

Bra: Ännu ett fint hantverk från Mikael Dugge som säkerligen går hem hos de flesta. Så här i mitten på februari med snö och is utanför känns den alldeles för lätt. Jag önskar att det vore lite mer beska och något starkare smak. Som tur är får jag det när Lager No 1 tar plats på hyllorna. Samtidigt tror jag att Mikael har skapat en öl som ska passa Systembolagets kravspecifikation - det heta kryddiga köket. Jag får helt enkelt testa ölen i sitt rätta sammanhang. Det finns en rätt jag tror kan passa perfekt. Mer om det inom en inte allt för avlägsen framtid.

Lika som bär?

Ni har säkert läst det innan. BrewDog släpper återigen världens (just nu) starkaste öl. Det är en superduper IPA som numer innehar rekordet. Enligt BrewDog själva en kvadruppel-IPA. Fyra gånger så mycket av allt.

Det finns en hel del att diskutera om ölen, och om ni kollar runt lite så kommer ni också att finna att det diskuteras. Punkter som diskuteras är huruvida den har ett existensberättigande? Är det osmakligt att använda sig av 2000 människors död till namnet? Är det bara en reklamploj? Med mera frågor.

Jag tänker på två saker nu bara. Det första naturligtvis, hur smakar den? Den andra saken är att de har snott vår design till flaskan. Avgör själva! Jämför gärna typsnitt med vår logga och färgschema.

Nu är det ju självklart att vi tillåter dem att stjäla detta eftersom det verkar vara en intressant öl. Lite smickrande också att ha en flaska designad efter vår bloggdesign. Då blir det ju också desto intressantare att få tag på en flaska!

De skulle säljas på webbshoppen för £40. Inte så farligt egentligen? Eller? Jag blir ju lätt fartblind när det gäller nya öl som jag tycker verkar intressanta.

Nåväl, alldeles oavsett vad man må tycka om deras marknadsföringsstrategi tycker jag filmen var underhållande och lagom festlig.

Jag ser även fram mot den senaste Devine Rebel, barley winekollaborationen med Mikkeller. Jag tyckte den förra var klockren.

*Tillägg 2010-02-17 kl 15.15

Namnet kommer tydligen från filmen Sink the Bismarck från 1960. Jag har inte sett den än, men ska försöka göra det under morgondagen.

Daniel

Inköpslista Systembolaget 15/2

Då var det dags för ännu ett släpp av tillfälliga nyheter på Systembolaget. Jag är så van vid att Daniel, som för tillfället är pappaledig från bloggen, brukar skriva imköpslista att jag inte kom på det förrän nu. Då alla utom Tactical Nuclear Penguin verkar finnas kvar känns det fortfarande relevant att skriva ett inlägg, även om halva ölbloggsverige redan har gjort det.

15 februari
11728 BrewDog Tactical Nuclear Penguin. Storbritannien, 33 cl, 540 kr [Schnille]
11731 De Ranke Kriek. Belgien, 75 cl, 79,30 kr
11730 Cuvée De Ranke. Belgien, 75 cl, 79,30 kr
11714 Sierra Nevada Harvest, 2009. USA, 71 cl, 69,10 kr [Schnille]
11539 Brooklyn Black Ops. USA, 75 cl, 230,00 kr

Som ni ser köpte jag alla utom Tactical Nuclear Penguin. Den har jag redan druckit och har en flaska till av i Daniels förråd.

BrewDog Tactical Nuclear Penguin
TNP är nog den häftigaste ölupplevelsen jag varit med om. BrewDog har fått mycket skit det senaste året för att ha stor mun utan att kunna leverera. Jag håller med om att kvalitén svajar. 77 lager var verkligen ingen höjdare. När de är bra så är de däremot toppen.

Tactical Nuclear Penguin riktigt galen. Som en imperial stout på ryssfemmor. Tänk er Arnold från Pumping Iron. Den höga alkoholen och fatlagringen gör TNP till en rejäl smakbomb, som alkoholen till trots lyckas vara både len och komplex.

Jag rekommenderar er dock att testa den inomhus. Att stå ute i snön och huttra gör att ni riskerar spill. Se vår recension här.

De Ranke Kriek och Cuvée
Från De Ranke kommer två surisar. I år ser det ut att släppas alldeles för få suröl (Systembolagets nyheter 2010). Visserligen ska det komma en kriek i fasta sortimentet oktober. Det är dock jättelångt kvar och risken är hög att det blir ännu en messuris i stil med Timmermans eller Oud Beersel. En Cantillon Kriek vore toppen men är inget jag vågar drömma om.

Kriek är en blandning av De Rankes egna sur-ale och lambic från det grymma bryggeriet Giardin. Först får en fjärdedel sura körsbär simma runt i De Rankes sur-ale. Efter 6 månader tas de upp och Giardins lambic tillsätts. Cuvéen görs på samma sätt, bortsett ifrån att inga körsbär tillsätts.

Jag har inte druckit något av ölen, och endast XX Bitter från bryggeriet. Då jag är svag för surisar (framförallt från Giardin) och båda ölen rankas högt på Ratebeer var det ett lätt köp. Ska testa snart så att jag vet om jag ska köpa fler.

Sierra Nevada Harvest 13th Edition Wet Hop Ale
Sierra Nevada från Sacramento Chico, Kalifornien kommer in regelbundet på Systembolaget. De gör en hel del bra öl, där Bigfoot och Celebration hör till de bästa. Det mest intressanta tycker jag däremot är att de gör en öl där alla råvaror odlats av bryggeriet - Sierra Nevada Estate Brewers Harvest Ale. Vore kul att smaka någon gång.

Wet Hop Ale är en riktigt rolig skapelse. Humlen, den underbara humlen, plockas och stoppas i brygden inom ett dygn, fortfarande våt och härlig. Spelar kanske ingen enorm roll då ölen likt guldgrävarna 94 först måste korsa Atlanten. Blir intressant att se om humlen när hela vägen eller om den också måste nöja sig med brons.

Brooklyn Brewery Black Ops
Mest nyfiken är jag på ölen som egentligen inte finns. Inte enligt bryggeriet i alla fall. På baksidan kan man läsa att ölen inte existerar. Hade den gjort det hade den dock bryggts i alla största hemlighet, lagrats i fyra månader i bourbonfat och efterjästs på flaska med champagnejäst.

Att döma av Ratebeer och Beeradvocate hade Garrett Oliver & Co lyckats väldigt väl om de hade bryggt den. Att flaskan är snygg gör inte saken värre. Efter att ha läst om Mankers inköp får jag nog gå tillbaks till bolaget och ta med mig en papplåda också. Jag behöver ändå en till låda att förvara öl i. Varför då inte göra det med stil?

För er som höjt ögonbrynen åt Göteborgs snåla tilldelning så beror det på att Nordstan har fått en felaktig leverans. Har för mig att man hade beställt 120-ish. Istället kom det ett 20-tal. Ölansvarige i butiken var tämligen irriterad. Det fanns visserligen lådor på depån i Bromma. Dem kunde han dock inte beställa för att de var ämnade åt Regeringsgatan. Smidigt. Han trodde dock att han skulle lyckas få in ett gäng flaskor till genom någon annan depå


Om två veckor blir det fler nyheter. Mest kul verkar nästa brygd från Wicked Wine och Stefan Gustafsson - Mohawk Rye IPA. Dessutom kommer riktigt goda Ocean Eko Pale Ale och Brooklyn Black Chocolate Stout, ett riktigt kap för en tjuga. Helt galet att det inte är någon riktigt choklad i den. När den kommer ska jag göra mig en beer float. Inte testat men verkar kul.

Hop Ottin IPA - trött eller bara dålig?

Dags att fortsätta med Systembolagets vårnyheter. Som vanligt när jag ska dricka amerikansk pale ale och IPA oroar jag mig för att flaskan eller burken ska ha fått vänta allt för länge innan den når mitt glas och därmed ha hunnit förlora allt för mycket av den färska humlekaraktären jag är så förtjust i. Tyvärr har mitt ölnörderi nått så långt att samma oro infinner sig även vid fatöl, där jag tycker att de flesta ölen tappar allt för mycket fräschör redan efter att ha stått på ett par dagar. Det är dock ett sidospår så jag får återkomma till det senare. Över till Anderson Valley Hop Ottin IPA.

Anderson Valley Hop Ottin IPA - 7%

Nej, doften bådar inte särskilt gott. Här är det mest knäck, kola, småkakor och hö. Doftar precis som det brukar göra när en IPA tröttnat. Aningens citrustoner finns kvar, som blekta minnen från en svunnen tid.  

Smaken går i samma trötta tecken. Honungssöt malt och beska. Hade kanske funkat som en medioker barleywine. Som IPA är den bara tråkig.

Inget särskilt: Jag hoppas verkligen att ölen är trött. För annars har bryggaren gjort en riktigt tråkig öl. Att döma av betygen från Ratebeer ska den vara riktigt bra. Visserligen står det att den ska smaka honungsindränkt malt, men det verkar som de amerikanska recensenterna funnit mer komplexitet i form av olika citrusfrukter i smaken. Nu menar jag inte att en IPA måste smaka en massa amerikansk humle för att vara bra. Se bara på Oceanbryggeriets Ocean IPA där malten dominerar. Den Hop Ottin jag drack var tyvärr bara tåkig.

Oppigårds Amarillo Spring och lite svammel

Då var det dags att ställa sig i raden av öl-bloggare som skrivit om Oppigårds Amarillo Spring. Som de flesta säkert känner till vid det här laget handlar det om en buteljering av succén från senaste Stockholm Beer – 7th Aniversary Ale. Jag tycker att Oppigård över lag har en mycket stabil laguppställning. Det är dock när de tar ut (humle)svängarna som med Amarillo Spring och framförallt Indian Tribute som de verkligen skiner.

Egentligen är jag kritisk till alla dessa single hop-öl vi sett de senaste åren. Visst är det kul för oss entusiaster att lära känna de olika humlesorterna mer ingående. Smakmässigt finns det dock en anledning till varför man blandar flera humlesorter. Ofta blir single hop tämligen tråkigt och endimensionellt. Hit hör en hel radda ur Mikkellers single hop-serie. Kul men sällan särskilt bra. Det är som med mat, det blir sällan riktigt bra med bara en krydda. Amarillo Spring hör däremot till undantagen som bekräftar regeln.

Oppigårds Amarillo Spring – 5,9%

Amarillo Spring är precis så humlefräsch som jag minns fatversionen. Det är inte lika citrusbetonat som det brukar vara med amerikansk humle. Visserligen finns apelsinskalen här, men det är snarare sultanrussin, björnbär och jordgubbar som dominerar. Bärig amarillo i högform.

I smaken är det mer russin och torkade frukter. Beskan är medelstor i fin garpe-stil. Malten får vara med i bakgrunden med småkakor och bröd. Alltsammans täcks av en lätt honungsslöja.

Munkänslan är medellätt och kolsyran mjukt spritsig. Sammantaget riktigt läskande.

Bättre: Här har Systembolaget verkligen hittat sin våröl. Om ett par månader när solen vågar sig lite länge upp på himmeln och balkongen än en gång välkomnar till avkoppling kommer Amarillo Spring garanterat att vara en av gästerna. Just nu önskar jag att det fanns lite mer kropp och något mer stuns i smaken. Jag tror dock att det ändras när solen ligger på och jag söker något svalkande.

När Systembolaget släppte sin lanseringsplan för 2010 med säsongslanseringar där färre produkter skulle finnas en längre tid, ca tre månader, började flera av oss ölfantaster oroa oss för vad det skulle innebära för humlefräschören. En pale ale som bryggs i januari riskerar att ha tappat en hel del till i maj. Det verkar som tur är inte som om vi behöver vara särskilt oroliga. Våra duktiga mikrobryggare måste nämligen brygga i flera omgångar för att kunna leverera de volymerna Systembolaget efterfrågar. I Oppigårds fall kan ni läsa mer hos Dempa.

Jag är jätteglad över att de svenska mikrobryggarna har lyckats med att få in öl i hyfsat stora volymer på Systembolaget. Det vore verkligen tråkigt om Ölands sorti upprepas av några fler bryggerier. För det är verkligen inga stora marginaler de har att jobba med. Extra kul är det att Dugge lykats få in ett par lanseringar, vilka varit alldeles för få det senaste året. Samtidigt har även det en baksida. Bryggningen och framförallt lagringen av Dugges Spring Beer innebär att det näst intill råder duggestorka i övrigt. Sen följer Lager No 1 och Dugges Påsköl. Vad jag förstår får vi vänta till våren innan det kommer att bryggas till fat i vanlig takt. Den ökade produktionen medför samtidigt en utbyggnad av produktionskapaciteten. Härligt.

Förövrigt bör alla som inte redan gjort det ta en titt på Systembolagets ölnyheter 2010. Mycket gott!

Ölnyheter på Systembolaget 2010

De flesta som följer bloggen är väl medvetna om mitt intresse för nyheter. Än en gång har Schnilles underrättelseavdelning luskat fram vad vi kan vänta oss framöver. Den flitige läsaren noterar att jag rapporterade om en del av nyheterna redan i november. Det verkar dock ha blivit en del ändringar, varför jag tar med februari till mars igen. Jag råder alla att sätta sig ner innan ni läser igenom listan. Det finns nämligen med några riktigt trevliga guldklimpar.

Notera att listan är preliminär. Ändringar kan förekomma och tillägg kommer.

2010-02-15
Sierra Nevada Harvest, 2009. USA, 71 cl, 69,10 kr [Schnille]
Cuvée De Ranke. Belgien, 75 cl, 79,30 kr
De Ranke Kriek. Belgien, 75 cl, 79,30 kr
Brooklyn Black Ops. USA, 75 cl, 230,00 kr
BrewDog Tactical Nuclear Penguin. Storbritannien, 33 cl, 540 kr [Schnille]

2010-03-01
Ocean Eko Pale Ale. Sverige, 50 cl, 28,40 kr
Nynäshamns Bötet Barley Wine, 2008. Sverige, 25 cl, 33,50 cl
Mohawk Rye IPA. Sverige, 50 cl, 35,80 kr - Wicked Wine, Stefan Gustafsson på Slottskällan
BrewDog Stone Bashah. Storbritannien, 33 cl, 38,40 kr
Ichtegems Grand Cru, 2007. Belgien. 75 cl 59,50 kr
Schneider Aventinus Weizen-Eisbock. Tyskland, 33 cl, 31,90 kr
Brooklyn Black Chocolate Stout. USA, 35,5 cl, 19,90 kr

2010-03-15
Centennial IPA. USA, 35,5 cl, 44,90 kr
La Rulles Triple. Belgien, 75 cl, 69,80 kr
Founders Breakfast Stout. USA, 35,5 cl, 54,90 kr
Hoppin Frog Barrel Aged BORIS The Crusher. USA, 65 cl, 159 kr

[Påsköl]
Eriksberg Påsköl. Sverige, 50 cl, 15,50 kr
Mariestads Påskbrygd. Sverige, 50 cl, 17,50 kr
Slottskällans Blåkulla. Sverige, 50 cl, 24,80 kr
BrewDog Cambridge Stone Juxtaposition Black Pilsner. USA, 33 cl, 66,00 kr
Nils Oscar Kalaspåsköl. Sverige, 33 cl, 19,30 kr
Fuglsang Early Bird. Danmark, 33 cl, 19,90 kr
Jämtlands Påsköl. Sverige, 50 cl, 24,90 kr
Oppigårds Easter Ale. Sverige, 50 cl, 25,60 kr
Sigtuna Easter Ale. Sverige, 50, 26,90 kr
Sigtuna Röd Påsk. Sverige, 50 cl, 27,90 kr
Nynäshamns Pumpvikens Påsköl. Sverige, 50 cl, 29,10 kr
Dugges Påsköl. Sverige, 50 cl, 29,80 kr
Mikkeller Hoppy Easter. Danmark, 33 cl, 34,90 kr

2010-03-24
Harboe Bjørne Bryg. Danmark, 33 cl, 7,90 kr
TT Green Lager. Sverige,33 cl, 8,90 kr
Pripps Blå. Sverige, 33 cl, 10,50 kr
Åbro Bryggmästarens Premium Guld. Sverige, 50 cl, 12,90 kr
Duyck Jenlain Blonde. Frankrike, 33 cl, 12,90 kr
Sailor. Sverige, 33 cl, 12,90 kr
Åbro Guldkällan. Sverige, 50 cl, 14,50 kr
Carlsberg Hof. Danmark, 50 cl, 15,10 kr
Three Towns S:t Eriks Pilsner. Sverige, 33 cl, 15,90 kr
Dugges Lager No.1. Sverige, 50 cl, 24,90 kr [Schnille]
BrewDog Trashy Blonde. Storbritannien, 33 cl, 15,90 kr, 48,18 kr
Belhaven Wee Heavy. Storbritannien, 35,5 cl, 17,90 kr
Adnams The Bitter. Storbritannien, 50 cl, 19,90 kr
Mikkeller Jackie Brown. Danmark, 50 cl, 34,90 kr
Mohawk Extra India Pale Ale. Sverige, 50 cl, 36,10 kr - Wicked Wine, Stefan Gustafsson
Van Diest Früli Strawberry Beer. Belgien, 25 cl, 14,90 kr (2010:s Hoegaarden Rosé?)

2010-04-15
Abstract 01. Storbritannien, 50 cl, 125,10 kr
Nørrebro Stevns CCC 2009. Danmark, 33 cl, 159,80 kr
Nørrebro Tripel de Lente. Danmark, 33 cl, 159,80 kr
Nørrebro Imperial Skärgaards Porter Barrel Reserve. Danmark, 33 cl, 159,80 kr
Amager IPA. Danmark, 50 cl, 55,00 kr

2010-05-03
Spendrups Pistonhead Summer Brew. Sverige 33 cl, 10,90 kr
Einbecker Mai-Ur-Bock. Tyskland, 33 cl, 15,90 kr
Grebbestad Majbock. Sverige, 33 cl, 15,90 kr
Sierra Nevada Glissade Golden Bock. USA, 35 cl, 27,90 kr
Summer Sun. Storbritannien, 50 cl, 24,90 kr
Samuel Smiths Yorkshire Stingo. Storbritannien, 55 cl, 59,90 kr
Bière Nouvelle. Frankrike, 75 cl, 67,60 kr
Avery duganA. USA, 65 cl, 79,40 kr
AleSmith IPA. USA, 65 cl, 99,00 kr
Spezial Rauchbier Märzen. Tyskland, 50 cl, 29,90 kr

2010-06-01
Nynäshamns Dragets Kanal Dubbel IPA. Sverige, 25 cl, 23,90 kr
La Rulles Estivale. Belgien, 75 cl, 59 kr
Oppigårds Inwit. Sverige, 33 cl, 18,50 kr - SHBF-vinnare. Bryggs av Boston Beer enligt Bark.

2010-08-02
Number of The Beast Metal Edition. Storbritannien, 33 cl, 24,90 kr
North Coast Old Stock Ale. USA, 35,5 cl, 42,90 kr [Schnille]
Avery New World Porter. USA, 35,5 cl, 26,40 kr

2010-09-01
Avery The Maharaja Imperial IPA. USA, 65 cl, 78,80 kr

2010-10-01
Three Towns St Erik Röd. Sverige, 33 cl, 17,90 kr

2010-11-01
Fullers Brewers Reserve. Storbritannien, 59,00 kr

Jag tycker att det är en väldigt bra bredd och hög kvalitet på lanseringarna. När jag i slutet på förra året läste Systembolagets lanseringsplan 2010 oroade jag mig för att det skulle bli färre nyheter i år. Det verkar inte som om jag behöver oroa mig. Vi kommer både att få India Pale Ales, Double/Imperial IPA, stout, porter, imp stout och strong ales. Variationen är bra både gällande länder (med ett välkommet fokus på Sverige och USA) och bryggerier. Vad jag saknar är trevliga suröl i form av lambic och gueuze.

Vad tycker du? Vilka öl ser du mest fram emot? Vilken öl är den största överraskningen?

Celebration

Försiktigt sipprar dofter av apelsin, passionsfrukt och gran in i grottan där jag legat i dvala under vintern. Med yrvakna ögon stapplar jag försiktigt på jakt efter källan till dessa härliga dofter. Väl framme finner jag en hel radda intressanta humledrycker. Systembolaget startar årets nyhetssläpp med ett gäng intressanta öl. Suget i strupen tilltar och det börjar klia i fingrarna. Vad kan då passa bättre för att fira mitt första inlägg i år än en Sierra Nevada Celebration Ale?

Jag brukar tycka om det som bryggs av Sierra Nevada. Deras Pale Ale är urtypen för en APA (American Pale Ale) och för mig en stabil matöl. Bigfoot är en helskön amerikanskt välhumlad barleywine. Båda deras Harvest Ales är helt underbara när de är purfärska. Tyvärr är de likt annan öl som korsat Atlanten allt för ofta jet-laggade när de kommer hit.

Hur väl Celebration Ale har klarat sig blir intressant. Vad jag har förstått från bloggkollegor och importören Wicked Wine ska ölen stå sig väl och till och med lämpa sig för lagring. Lagring är något som sällan rimmar väl med IPA. Drick nu brukar snarare råda.

Sierra Nevada Celebration Ale – 6,8%

Ölen är mörk för att vara en IPA. Påminner ganska mycket om Dugges Bollox, även om den saknar det härligt gräddiga Bollox-skummet.

Doften bådar väl. Den amerikanska humlen, de tre C:na Chinhook, Cascade och Centennial, har klarat resan väl. Det är välkomna citrustonerna av grape och apelsin tillsammans med kiwi, småkakor och sirap. Mums.

Smaken är verkligen inte sämre. Det är mer malt än vad jag väntat mig av doften. Kombinationen fungerar väldigt väl. Småkakor, knäck och bröd fyller ut och bäddar in de fruktiga tonerna av apelsin och torkad frukt. Lite som fruktbröd. Den gran-grapeiga beskan är ganska hög men väl inbäddad. På slutet finner jag samma lakritston som jag (men inte Dugge) finner i Dugges Bolloxar.

Munkänslan är likt de 6,8 procenten skvallrar om medelhög. Kolsyran lyfter smakerna på tungan och drycken är sammantaget riktigt angenäm.

Tokgod: Ja, det här var sannerligen en passande öl att inleda med. Framförallt tycker jag att den vinner på att vara så pass välbalanserad mellan humle, malt och fyllighet. Jag tycker mycket bättre om den här än Port Brewings High Tide IPA som visserligen är svårslagen i doft men i smaken mest är endimensionell beska.

Förhoppningsvis ska det bli en strid ström av inlägg framöver. Det kommer dock inte bli samma syndaflod som under huvuddelen av förra året. Daniel har som ni säkert sett fått ett intresse som till och med slår hans passion för öl. Jag räknar därmed med att få skriva för två ett tag framöver. Tur då att det finns så mycket gott att dricka under våren.


Skål på er och trevlig helg.
Carl